Telefon i natten

Det där med att somna är det lite si och så med, men när jag väl somnar så kan nog en bomb slå ner utan att jag vaknar....så därför fick jag panik i morse då jag kollade telefonen och jag hade ett missat samtal 04:10....inget uppringnings-ID stod det och det brukar vara från sjukvården. Åkte ner till mamma men där var det lugnt, ingen hade ringt därifrån iaf...blev så lättad, sånt där är så otäckt men det kan ju vara så att nån ringt fel och det bara gått fram en signal och det var därför jag inte hörde nåt. Hade ett bra samtal med mamma idag då jag fick henne att förstå att det är bara i hennes fantasi allt det dumma finns.....jag pratade lite om demens och att det kan vara ett förtecken på det, men att eftersom hon annars är klar och redig så har jag svårt att tro det. Hon blev mest ledsen att personalen hade hållt med henne och fått henne att tro att det hon säger är sant....precis det jag inte vill att dom ska göra då det bara förstärker hennes hjärnspöken men tyvärr finns det alltför många som inte förstår eller är professionella i sitt sitt jobb. Man måste se skillnad på en dement person och vad den säger och upplever och en som har hjärnspöken.....känner mig som en jävla satmara varje gång jag är hos mamma och behöver skriva lappar eller påtala det mest självklara saker.....vad är det som är så svårt att förstå? I hemtjänsten kommer man som gäst i brukarens hem och man flyttar inte på saker eller ställer saker överallt.....det finns en respekt för individen som tydligen inte alla har förstått....blir bara så jävla trött.
Hade tänk att städa och röja lite idag men luften gick ur mig och jag blev liggande på soffan och kämpade med ångesten som är som en stor klump i magen och jag vet inte hur jag ska hantera det.....låg och kollade på hockeyn och mitt älskade Leksand gav mig iaf en liten stund av glädje......får ta tillvara dom små stunder som finns.....dom och mina älskade ungar som gör att jag orkar ett tag till....utan dom är jag ingenting...utan dom och han....den finaste.......

barnvakt

Var med mamma på fotvård igår och sen hade jag tänkt städa men det blev en tantvila på soffan istället.....jag gör som kroppen vill, det har jag lärt mig. Jag vill inte ramla ner i det där djupa hålet igen, det där som det tog alltför lång tid att kravla sig upp ifrån igen....räcker så bra med det där svarta hålet jag trillar ner i titt som tätt och så fort jag kommit över kanten så får jag en spark så jag ramlar handlöst ner igen....men det hålet är en del av mitt liv och det kan jag leva med. 
Hade tid för mammografi idag och åkte i god tid för det där med parkeringar på usö kan ju vara lite knepigt, men jag hittade en parkering direkt och var på mammografin redan före halv två och jag hade tid kl två....men redan tjugo i två var jag klar efter att tuttarna klämts ihop både framifrån och från sidan....såna gånger man önskar att dom hade varit mindre.....men jag belönade mig med kaffe och en räkmacka  efteråt så det var ok.
Åkte till Löa och var barnvakt då Lisa och Rickard skulle till byn på en träff som heter abc...det står för alla barn i centrum och är nog så viktig. Lilla Penny hade feber och var lite tussig, hennes storebror har haft samma sak med feber och höstblåsor men han är frisk nu.....lillskruttan var högt och lågt medans John var lugnet själv....lite konstigt för det brukar vara tvärtom....kanske han inte är helt ok än iaf. Ingen av ungarna ville äta när det var dags för kvällsmat så det ställdes in i kylslåpet så får det värmas när dom är hungriga....inga barn ska tvingas att äta för att vuxna anser att det är dags att göra det....barn äter när dom är hungriga,att det är bra med fasta mattider är inte fel men det får komma när dom är större. 
Såg han den finaste i kväll.....eller inte han men bilen....det är gott nog....

klump i magen

Vaknade med en klump i magen...en sån där jag hade under min uppväxt då jag inte dög för mamma eller att jag var rädd att pappa skulle vara full....en sån där klump inget barn i världen skulle behöva ha och ingen vuxen heller. Gick in i duschen och gjorde mig klar och åkte ner till mamma...hon sov och jag väckte henne och allt var som vanligt och klumpen släppte. Tvättade håret på henne och fönade det torrt innan vi gick till frissan och hon blev klippt. Hon var helt klar och redig hela tiden och även när vi kom hem...tvättade en maskin,bäddade rent i sängen,handlade och var till apoteket....fikade med henne och sen kom det....strax innan jag skulle gå......det där om att hon skulle flytta, att dom gjort iordning en lägenhet åt henne på kyrkvägen......att Stefan också skulle flytta dit i lägenheten bredvid henne....nåt om spel...att vi spelade tillsammans och hade vunnit....spelet är i källaren....jag ville inte säga emot henne för då får jag bara höra att jag ljuger så jag väntade tills en personal kom och hon fick ta över men jag sa att håll inte med för det bara förstärker hennes betende....så det sista jag hörde innan jag jag gick var hur hon for ut mot personalen....hur den stackaren fick ta det jag brukar få ta...det gör så inihelvete ont när hon blir sån men jag har inga verktyg att ta bort den smärtan....jag får helt enkelt ta vara på varje dag och varje timme det är bra, jag kan inte göra mer...tårarna får min kudde ta....den finaste kudden jag har....den som vet allt.....

Att vara fri men ändå inte

Gjort mina sista nätter nu....nu är jag fri att göra vad jag vill. Ja så kanske det hade kunnat se ut, men riktigt så är det inte. Har iaf haft en underbar helg med bad i Ludvika och barnbarn som sovit över. Dom som ger mig styrka att gå vidare.....mina tre flickor och Charlie, Älva och Penny var till mamma idag och firade hennes namnsdag som även är min, Linas, Charlies och Pennys namnsdag. Ja den är även Tovalis, Alicias och Lovisas namnsdag....men den här dagen gav mig bara ytterligare ont i magen....från början var mamma som vanligt och jag hjälpte henne ut i köket men efter att vi fikat och vi satt och pratade så satt hon och somnade på stolen så jag frågade henne om hon ville gå och lägga sig, men det ville hon absolut inte och jag såg att hon försvann in i en annan värld.....när tjejerna skulle åka hem så började hon.....offerkoftan kom på....den jag känner igen från min uppväxt och som jag hatar......men det är bara att nu så eskalerar den och blir inte bara en offerkofta utan en sanning som inte finns......jag gör inget för henne. jag har varit sjuk men ljuger om att jag inte är det, Stefan ska flytta till en lägenhet och har cancer, lilla Emil i Borlänge är död, jag sitter bara i en källare och spelar dag som som natt, hon ska flytta till en lägenhet på kyrkvägen och jag hindrar henne...ja det är bara en liten del av allt jag får höra....och jag är världens sämsta för jag gör inget för henne och är aldrig där så hon får sitta ensam...jag kände hur tårarna bara trängde sig fram och till slut sa jag inget mer utan väntade tills en personal kom och pratade med henne och hon bekräftade att dom upplever samma sak.....i bilen bröt jag ihop och tårarna bara rann......min mamma finns inte längre och det gör så jävla ont.....så jävla ont för att kroppsligt finns hon, men inte mentalt....i morgon har jag beställt klippning åt henne och jag hoppas att hon har en bättre dag.....ibland känns det som att det vore bättre att inte finnas i den här jävla skitvärlden.....men så egoistisk kan jag inte vara....det skulle vara att göra för många illa och det vill jag inte......

Frustrerad

Var ner till mamma igår och det gjorde mig både ledsen och frustrerad....försökte avleda henne flera gånger men hon återkom hela tiden till hjärnspökena. Det blir så jobbigt att sitta och lyssna på det hon säger och så frustrerande att inte kunna få henne att sluta även om hon säger att hon förstår att det bara är i hennes huvud så går det inte att stoppa. Trodde aldrig att man kunde uppleva nåt så jävligt med ens mamma....alzheimer eller nån annan demenssjukdom hade jag iaf kunnat förstå och förlika mig med ....men det här....det går bara inte.....inte med en person som är så klar och redig annars. Moster skrev på messenger idag att det var jobbigt för henne också att inte kunna ha dom telefonsamtal dom haft varje lördag...nu vet jag inte vad hon säger till moster men jag ska åka upp till Ludvika nån dag och höra med henne och kanske prata med mina kusiner som är utbildade i vården också om dom varit med om nåt liknande....jag har det iaf inte under alla mina år i vården.
Inte fått nåt vettigt gjort alls idag....bara tårar och sängen,,,,men nu sätter jag på mig masken och åker till Storå och gör en natt....ingen ska se hur jag mår.......

kräftskiva

Vaknade kl 8 idag och gick upp och kollade på tv en stund för jag visste att jag inte skulle orka vara vaken så tidigt. Mycket riktigt efter en timme gick jag och la mig igen och lyssnade på en podd, somnade och sov 2 timmar till. Blev lite bråttom in i duschen och fixa mig iordning till kräftskivan med 80-talstema. Ibland är det tur att man sparar på saker så jag har hittat en kavaj med axelvaddar som jag ska ha....och en riktig skinnjacka från 80 talet som Tobbe hade....den ska Erik ha på sig....en jäkla massa smink och rosa ögonskugga och läppglans....huvva vad länge sen jag sminkade mig så....
En trevlig eftermiddag/kväll blev det med dom flesta av mina kära....bara Vingåker som saknades då Tobbe jobbar i Oskarshamn och Alicia har hästtävling i morgon. men kul hade vi med musikqvis och andra tävlingar. Erik vann och fick en pokal...tur det sån tävlingsmänniska som han är och hatar att förlora. I morgon ska jag åka ner till mamma, jag har inte varit där sen i måndags och det ger mig så jäkla dåligt samvete....ja jag vet att jag inte ska ha det men det spelar ingen roll, jag har det ändå.Men det blir väl bättre när jag kan planera min tid som jag vill, då finns tiden för henne på ett helt annat sätt.Drömmer så jäkla konstiga drömmar hela tiden....ofta om han, den finaste....ibland fina drömmar och då känns det bra...men ibland vaknar jag av att jag gråter och då känns det inte så bra och ångesten knyter sig i magen....men så är väl livet. 

Trötthet som jag inte fixar

Nu har jag gjort två nätter igen....började med att åka till Erik i onsdags för att han skulle byta bromsok innan jag fortsatte till Grönboda. Full fart hela natten som det brukar vara på kortids....larm blandat med vak och natten gick fort. 
Torsdagsnatten tillbringades på Solrosen och var kanske lite som alla andra nätter...blev så glad att mannen som bor där och jag aldrig träffat mer än när jag kikat på han när han sover kom ut i köket och presenterade sig. En trevlig pratstund fick vi innan jag rapporterade natten och åkte hem.
Sov till 14 idag och var seg som attan....tröttheten som jag inte kan göra nåt åt, men som jag tvingar mig att bemästra.....tre nätter kvar sen kan jag göra vad jag vill och bara fokusera på det som får mig att må bra....ta hand om mamma utan att ha dåligt samvete och att slippa jobba 150%
Känns som att det bara kan bli bättre nu och att jag gjort ett bra beslut för en gångs skull....kunna vara närvarande och bara älska dom jag älskar mest av allt i världen...

ledig dag

Vaknade upp till en ledig dag...men orkar inte ta mig ur sängen.....så jag låter kroppen få avgöra vad som ska ske idag. Går mellan soffan och sängen tills klockan blir fyra, gör iordning lite havregrynsgröt för det känner jag att jag kan få i mig och klär sen på mig och åker till Lådan. När jag mår så här dåligt kan jag inte förmå mig att åka till Ica....tittar hela tiden efter söstra mi där och tycker att jag ser henne ....så jävla sjukt. Det har blivit för mycket nu med allt och jag kan bara hoppas att det blir bättre när jag inte behöver känna pressen över jobb när jag måste ta hand om mamma. Jag har lovat mamma att hon inte ska behöva komma in på säbo och det ska jag hålla hur det än blir....livet blev inte alls vad jag tänkte men nu är det som det är och jag får lägga alla känslor och tankar åt sidan....det var så här det var meningen att bli och då får jag acceptera det....jag har ju alla dom jag älskar iaf....barn barnbarn och så han som tog mitt hjärta......

Hjärnspöken

Nu har jag gjort mina tre jobbnätter och det var sista gången jag jobbade helg....ja inte sista så men sista som fast anställd. Tack och lov för det för fy tusan vad trött jag har varit....sovit till tio i sju varje kväll och fått panik att hinna in i duschen och försöka få i mig nån mat....men var fortfarande lika trött....känner igen symtomen....väggjäveln kommer närmare och närmare men jag måste stå ut fem nätter till.....det ska gå, med vilja och envishet ska det gå. Sen får jag ta allt i min egen takt och det kommer att bli bra. Var ner till mamma idag, handlade åt henne och tog fram kläder, rullstol och pengar till läkarbesöket i morgon..... känner mig så jävla maktlös när hon sätter igång och pratar om advokater, överklagen och annat skit som jag inte ens fattar vad hon menar....så bra att det är över nu och ni fått rätt säger hon när jag kommer idag.....vad är över? vad har vi fått rätt?....jag försöker ignorera det hon säger och berättar vad jag handlat och kokar kaffe....men sen fortsätter det. Stefan är sjuk...har prostatacancer, har fått permobil men ska få färdtjänst precis som hon ska få.....Stefan bygger nytt hus, hon ska få en ny lägenhet på kyrkvägen 8....fastighetsbolaget ska bara renovera den, Jeppes son Emil är död....jag har varit i Frostviken och gift mig och tagit hennes pengar till det.......ja det är bara en del av allt hon säger och när jag säger till henne att det är bara hjärnspöken så säger hon att det stämmer till en viss del men att jag inte vet allt. Hon vill att jag ska ringa moster och berätta hur det är, men hur ska jag kunna göra det....hon är helt klar och redig annars och vet precis allt så det är ingen demens....så jäkla sjukt och tar psykiskt mer än jag kunnat tro.....jag bara gråter när jag är ensam hemma och vet inte vad jag ska göra.....älskade mamma vad är det som händer......

Livet är svårt

Sov till halv elva idag och gick upp och kollade en stund på tv.....efter en halvtimme kände jag hur tröttheten tog över igen och jag somnade en timme till.
Åkte ner till mamma och där var en personal som inte ska jobba i vården, som mamma säger hon hör inte vad man säger och det kan jag hålla med om....det är som att det går in genom ena örat och ut genom det andra. Nu är det en svensk uska med många år i vården jag pratar om.....men som har gått in i väggen och jobbar inte heltid, men kanske inte skulle jobba i vården idag.
Att prata barnspråk med en vårdtagare gör mig vansinnig, det är vuxna människor vi jobbar med och som ska respekteras som det...jag känner mig som en jävla bitch men jag kommer aldrig att acceptera att nån håller på så hos min mamma. När en vårdtagare är så gnällig som jag vet att min mamma kan vara så är det bättre att puscha henne framåt istället för att bekräfta det negativa.....det finns helt underbara människor i personalen som fattar vikten av det och anstränger sig....all cred till dom.
I morgon startar jobbhelgen....tre nätter men det ska väl gå det också, men jag saknar jobbet i Frostviken, inget är som det.....om jag kunde ha mamma, barn, barnbarn och så han den finaste och Frostviken på samma ställe så skulle livet vara optimalt...men så kan det aldrig bli och jag får välja jobb och dom jag älskar och valet är ändå inte svårt......

Det svåraste uppdraget

Hämtade mitt lilla hjärta igår som sov över här i natt. Som jag älskar den ungen....vi var på fotbollsträning, åkte till Björken och badade innan det var dags för saga och sova för henne.Upp kl 7 i morse för att försöka få i henne frukost....gick väl sådär kan jag säga....precis lik sin mamma. Fick vara glad för en halv smörgås och två glas oboy. Köpte ju "frukt" hon skulle ha med sig....inte ens där var vi överens för frukt för mig är typ banan,äpple,päron osv....men hon envisades med att hon skulle ha hallon. Så där blev det 1-0 till Charlie som vanligt. Bromsen på höger bakhjul började låta så jag åkte ner till Erik som tittade på det och det behövs nya bromsbelägg och det hade han hemma, men så behövs även ett bromsok och vi åkte till biltema som bara hade till framhjulen.Så nu är det provisoriskt fixat och Erik beställer nytt från Tyskland precis som han gjorde när vänster var slut.....det läcker lite bromsolja nu så jag får hålla koll på det.....alltid ska det vara nåt.
SSK Anne ringde från Solgården och det ska tas lite prover på mamma och nya recept har kommit in....hon ville även att vi skulle träffas och ha en zip hos mamma. Det finns två sjuksköterskor i kommunen som jag litar på och som tar tag i saker och det är Anne och Catharina....dom andra på treskillingen är det bara flams och trams med....vissa ska inte ha blivit SSK överhuvudtaget och det ser man redan på deras cv....vad är det som är fel?
Jag känner att jag orkar inte ens prata med dom utan nu får det bli kontakt med dom jag litar på. 
Trött sliten och ledsen för att livet inte lät mig vara bara jag....jag fick bli mamma åt min mamma när mina barn klarade sig själv och det är det svåraste uppdrag livet gett mig.....

Jag gör vad fan jag vill

Nu har jag varit hemma en vecka och det känns som att jag är i en karusell....hela världen snurrar och jag hinner inte med i den farten....mamma har nåt slags hjärnspöken och ser texter i en maskin som hon kan läsa och jag har varit i fjällen och gift mig men jag har tagit hennes pengar för att gifta mig......hon säger att hon läst att min bror stefan har prostatacancer och blivit så smal, han har separerat från sin sambo och jeppes son Emil är död....hon har blivit lovad en en lägenhet av fastighetsbolaget  på kyrkvägen på nedre botten så hon kan gå ut själv....ja hur mycket skit som helst och ibland orkar jag inte lyssna på allt och hotar med att åka hem igen och då slutar hon......däremellan är hon hur klar som helst och pratar som vanligt. Igår hade hon klätt av sig själv och gjort sig iordning för natten innan personalen kom för att hjälpa henne och hon vägrade både kvällsfika och ögondroppar....jag gör väl vad fan jag vill var det svar jag fick varför....och såklart hon gör vad fan hon vill.....känner att vara mamma till sin mamma är inte vad jag vill......det var inte så jag tänkte att den sista tiden med min mammma skulle bli.....

Bo i Barenhuset

Nu packar jag och drar....fick hjälp av han, den finaste idag med nåt jag inte fixade själv. Försöker klara mig själv , men ibland måste jag inse mina begränsningar och då är det fint med underbara vänner. 
Underbara vänner finns även i Frostviken....många fler än här. Jag frågade J om att låna hennes bänkspis även i år då jag ska bo i barenhuset som inte har spis....då säger M som är ssk att det finns en i terapin som jag kan låna....alla är så underbara och hjälper till på alla sätt...jag blir så glad så tårarna bara rinner....är inte van att så många bryr sig....oftast inte någon alls här.
nu ska jag fixa det sista på det jag ska göra för att han är den finaste,underbaraste som finns.....ingen har lyft mig som han....och han vet hur mycket jag älskar han....på mitt eget sätt..
Nu kommer jag att lämna bloggen en månad....för i Frostviken är jag fri och lycklig.....

Stress

Känner stressen som ett jäkla ok över mig....så mycket jag måste ordna med innan jag kan känna mig trygg och fara....Idag var mina hjärtan här och vi firade dom som jag inte kan vara med när dom fyller...en trevlig eftermiddag med mina kära. 
Nu återstår en jäkla massa att göra i morgon, ringa ett antal samtal, biblioteket, apoteket, ner till mamma och bädda rent, ta fram kläder till dusch och Usö....packa...det är det värsta....behöver jag 25 par trosor och tio par jeans? nej jag vet ju sen förr att det behövs inte men ändå så packar jag ner det....måste begränsa mig, hur fan ska jag annars ta mig tre trappor upp i barenhuset. Det finns ju tvättmaskiner även i Frostviken. Min superfina vän Jeanine lånar ut sin bänkspis även i år....jag har sån tur som har världens finaste vänner i Frostviken.....jag skulle kunna stanna där om det inte var för att jag har så många jag älskar här....att det ska vara så svårt.
Nu återstår bara att vara så smidig jag bara kan med det jag planerat och verkligen vill göra.....men så svårt....tänkt tusen tankar hur det kan missförstås....men kärlek kan ju egentligen aldrig missförstås....den bara är där.....

födelsedagar i juli

Har väl aldrig längtat mer härifrån än jag gör nu.....var ner till mamma och förberedde måndagens hjälp...inte lite att göra då men gäller det mamma så gör jag allt.
I morgon kommer Anna,Lisa,Lina,Tovali;Älva,John och Penny då vi ska fira Lina och John som fyller år den 23 juli och jag är borta....det är fler som fyller i juli som står mitt hjärta nära men hur jag gör med den saken återstår att se....jag har en plan iaf.....

aldrig mer loftet

Den här dagen har bara bestått av städning och tvättning....en tur till ludvika och handla det som behövs hos mamma och som jag behöver i paradiset.
Fick som en ångest i kväll över det som gör att jag inte kan gå till loftet igen....det som hände när jag var där för första gången i år....hade inte mina kusiner haft ett önskemål om att gå dit så hade det inte blivit nån mer gång....har aldrig känt mig så utlämnad och ledsen på länge....
men jag går vidare och lämnar det bakom mig....nu är det paradiset som gäller....Frostviken där jag har mina sanna vänner som inte sänker mig....önskar att jag kunde bo där alltid.....

semester

Nu är sista natten gjord innan semestern...men vilken jäkla natt, nästan 5000 steg och 3,5 kilometer...och det inne på en avdelning. Totalt slut när jag gick av så en semester är välbehövlig.
Åkte till linde och erik hjälpte mig att serva bilen....oljebyte, nägra filter, glykol, pumpa däck och lite annat som jag inte ens vet vad det är....tur jag har Erik som hjälper mig med bilen när jag inte kan ett skit om bilar. Såklart jag skulle kunna lära mig om jag var tvungen, men det är inget jag känner att jag vill så då är det bra med en kunnig snäll son. 
Såg han idag....han som ger mig sommerfogler i magen....blev osäker på om jag ska göra det jag tänkt....är så rädd att det ska missförstås, men jag vill bara att alla ska vara glada....att ta bort det där ledsna ur ögonen......

Inte väggen igen

Så mycket som händer just nu....först den det där stolpskottet som skulle städa hos mamma men inte såg att den del som saknades låg bredvid dammsugaren i städskåpet...nej han ansåg att dammsugaren var trasig.....på lördagen ringde moster och undrade varför inte mamma svarade i telefonen så jag åkte dit och hittade mamma helt uppriven och förvirrad på toaletten. Det visade sig att det varit en helt ny och okunnig personal där som inte visste ett skit vad hon skulle göra så när hon gått därifrån så blev mamma orolig att hon inte låst dörren, inte stängt kyl eller frysdörren...sånt där man man kan få för sig när man blir orolig och inte ser...så hon gick upp för att kolla och gick fel och gick in på toaletten, så där hittade jag henne. Jag fick efter många om och men in mamma i sovrummet och larmade för att nån skulle komma och ta över då jag skulle till jobbet....jag gick ut i köket och hittade en använd blöja på en stol i köket och ett par använda handskar på diskbänken....så när samma personal dök upp med en otrevlig kaxig landsman så bara rann det över....så jäkla arg var det det längesen jag var....fick ett utbrott som gjorde att jag hade huvudvärk resten av natten....skickade ut dom och bad dom säga åt en ordinarie personal komma upp vilket inte hände....så efetr mycket om och men så fick jag mamma i säng och komma försent till jobbet.....trygghet i boendet...nej det finns inte.
Gick av i måndags morse och somnade vid halv nio....sov till halv fem....sov till och från på soffan där jag låg och tittade på tv innan jag gick tillbaka till sängen kvart i tolv och sov till tio i tolv idag då telefonen väckte mig....har ingen aning om hur länge jag sovit annars. Känns som den är där igen, den där väggen och utmattningsdepressionen....kan bara hoppas att jag kan åka till paradiset och vara trygg med med att mamma har det bra så kommer det att lösa sig.....en natt kvar innan semester och en vecka till mitt paradis......ska försöka hinna göra allt för att mina fina tjejer ska kunna ta hand om mormor på bästa sätt.....det vet jag att dom gör....är helt trygg med dom. Det enda jag vill är ju att få vara glad och lycklig....kan jag få vara det i alla fall en månad........

LCHF

Dom här dagarna, dom som bara är en transportsträcka innan nästa jobbnatt....hur mycket skulle jag inte vilja vara utan dom. Men snart kan jag bara få hinna vara emellan alla jobbskift...15 september kan jag få vara bara jag....såklart jag har mamma men det blir inte detsamma när jag ska hinna med att finnas för henne dom dagar jag är ledig. Nu kan jag finnas där när hon behöver mig.
Tog en sväng till ludvika bara för att...för att jag kvävs i den här lägenheten....hade så mycket energi när jag kom hem så jag improviserade en rätt som jag lät stå i ugnen 200 grader i 30 minuter....hoppas den är så god som den såg ut....men idag är ingen bra ätdag så jag sparar den till i morgon och dom andra dagar jag jobbar i helgen. Har iaf fått i mig ett par lchfpannkakor tidigare idag och är nöjd med det. Är glad för varje dag som hetsätningen och kräkningarna inte finns med mig....
Nu ser jag fram emot att få komma till frostviken, där jag mår som bäst...kommer bara att som vanligt sakna han....den finaste...strulpellen som jag älskar villkorslöst.....

kaos

Jobbat två nätter och den sista natten var en kaosnatt....kortids ska väl egentligen vara en övergång från lasarettet till att komma hem men just nu är det som ett jäkla demensboende.....alla som bara kunde på nåt sätt höll oss igång...upp och ner i sängarna och jag la säkert tanten fem gånger och hjälpte henne av med kläderna innan jag gav upp och fokuserade på farbrorn som for upp och ner i sängen utan att egentligen kunna stå på sina ben....däremellan hade vi tanten som skulle läggas.....över hundra kilo och benen behövde lindas om....så han mannen som är vaken typ dygnet runt och sover korta stunder i sängen,stolen och soffan.....var lugnt i ett par timmar innan nästa kaos.....och så fortsatte natten. Somnade som en klubbad i morse och vaknade av att jag hörde telefonen trots att jag stängt av ljudet.....hann inte svara men tydligen var det ssk på trskillingen.....som vet att jag jobbar natt men ändå ringer 11:30.....
Sov till kvart i två och hoppade i kläderna borstade tänderna och for till ica och handlade åt mamma....där var det kaos....vikarier som skulle städa och sa att dammsugaren var trasig.....den var inte trasig, det var ett munstycke som skulle vara mellan rör och slang.....dom hade nog aldrig sett en dammsugare förut....så mycket som händer hos mamma just nu så i morgon ringer jag enhetschefen.....det som händer i äldreomsorgen just nu är inte ok...nu måste våra politiker ta ansvar.
Pratade med en av grannarna i kväll...trevliga tjejer, att dom är missbrukare är inte deras identitet....dom är vanliga tjejer som ska bemötas med samma respekt som alla andra och det gör jag också. 
Blir lite rädd och tveksam till det jag gjort......ska han ta det på rätt sätt....att jag bara vill att han ska vara glad....om det så bara är för stunden.....älskar dig mer än du tror skat.....på rätt sätt.....

Tidigare inlägg
RSS 2.0