kakbak

Blev lite för mycket igår också då jag var tvungen att följa med mamma till frissan...hade egentligen behövt en dag att bara vara....men jag åkte upp till mitt favoritställe och satt där en lång stund och bara njöt av lugnet och tystnaden....det är det mest fridfulla ställe jag vet och så vackert. 
Vaknade tidigt idag och gick upp och drack en mugg te....men sen var orken slut igen och jag la mig och lyssnade på en podd och somnade en timme till....det var vad som behövdes....kändes mycket bättre sen och framåt kvällen så var jag rastlös istället....så jag gjorde nåt jag inte gör så ofta fast jag tycker det är roligt....jag bakade kakor...tre sorter...jag vet att jag är sämst på att baka kakor men jag gör det ändå....dom får liksom aldrig den form som dom ska ha....inte vet jag vad jag gör för fel, men det var detsamma. 
I morgon är det dags för blodtryckskontroll nummer två...sen måste jag ta itu med städningen....inte alls roligt men nödvändigt.
Känslor som hoppar upp och ner också...önskar jag kunde stänga av men jag har försökt så många gånger så jag ger upp....men dom skrämmer mig.....

Upp och ner med orken

Orken har gått lite upp och ner dom sista dagarna....kanske för att vissa människor gör att jag blir helt dränerad på energi och det tar en dag att återfå lite ork igen. Jag brukar inte bry mig så mycket eller lägga energi på idioter, men när dom stjäl mitt bord för tredje gången då jäklar brast det....jag gick upp för trappan och kollade deras balkong....och där stod bordet. Jag insåg att jag inte skulle få ner det själv utför trappan då jag har nog med att ta mig själv upp och ner....men jag kände inte ens nån smärta i benet...och då var jag arg...skrev en lapp och satte i trappen där jag talade om för dom vad som gällde....och nån timme senare ringde det på dörren och han som kan lite Svenska frågade om det var mitt bord....han fattade iaf men äckelgubben som var med han kunde ingen Svenska så han stod där och gormade nåt på Arabiska och det var nog inget snällt han sa....det syntes på blicken han gav mig....men bordet kom ner och eftersom jag fick både bord och stolar av J som var i byn och plockade ur föräldrahemmet som hon sålt så hade jag ingen användning för det blå bordet så det fick fara till Löa...där ska det väl få stå ifred för idioter.....
Idag har jag varit till vc och tagit blodtryck och prov på sköldkörteln....ska tillbaka på fredag och tisdag nästa vecka och sen en tid till läkare....det flyter på med det iaf....Lisa och John var med till ica idag när jag skulle handla åt mamma....jag orkar ju inte lyfta i och ur varorna längre....så blir det inte operation snart så vet jag inte hur det ska gå.....så nu är jag så trött man bara kan vara och det kommer att bli tidigt i säng.....utmattningsdepressionen gör att det tar så mycket mer på krafterna än normalt och jag måste lyssna på kroppens signaler när det är dags för vila.....men jag ser framåt och vet att det kommer att bli bra....bara jag har tålamod.....

Farfar

Drömde jättekonstiga drömmar i natt där han var med, han den finaste....vaknade av ett meddelande på messenger....var lillebror som skrev. Vi ska försöka få till en träff med vår bror som ingen av oss har träffat....vi har han som vän på fb men vi har inte träffats....har ingen aning om hur han ställer sig till det. Han har två pojkar som vi är faster och farbror till och det är kanske viktigt för dom att veta sitt ursprung...tänker vi, men det är inte alls säkert att Robert tänker som oss....kan bara fråga han om det är ok att vi kommer till Köping och är han inte redo för det så får vi acceptera det. Är ändå glad att ha han som vän på fb och veta hur han ser ut. 
Kusin Ylva har släktforskat på pappas sida och fått fram en del som inte ens pappa visste då farfar inte ville prata om det. Faster Anna visste inget heller enligt Ylva. Men med hjälp så har Ylva kommit fram till att farfar hade en tvillingbror som dog vid födseln....han kom från Järnboås och hade fem syskon.Hans mamma hade alla barn med olika fäder och var en tid intagen på nån anstalt för lösdriveri...flera av barnen var satta på barnhem, bland annat min farfar....så där finns kanske förklaringen till att han inte ville prata om det. Men min farfar var världens snällaste och det är det enda som betyder nåt....vi kunde inte låta bli att skoja om att pappa hade ärvt sin farmors gener.....för lite så är det ju.
 

Elliot

Pratade med den finaste på chatten igår....han gör mig så glad och ingen kan få mig att må så bra som han....han är nog den som vet mest om hur jag mår och som alltid finns där och peppar och stöttar....kan man annat än älska en sån person....han betyder mer än nån annan förutom mina barn...han är en del av min familj och jag kommer att älska han livet ut....finns ingen annan och kommer aldrig att finnas. När jag tänker på andra män så känner jag bara rädsla och att jag inte litar på nån....hur ska jag veta att den personen inte blir det monster som jag redan upplevt.....det kan jag aldrig veta och kommer heller aldrig att prova....finns bara en jag litar helt på.
Idag har jag varit och firat min lilla systerson Elliot som blev 1 år....så fort tiden går....han föddes samma dag som vi var på visningen av Anette....släkten följa släktens gång.....han är iaf ett riktigt charmtroll och den sötaste killen jag vet. Kusin Ylva från stockholm var också där och så roligt att träffa henne....blir inte så ofta och då i samband med dop, begravningar eller födelsedagar.....Hälleforsdialekten har hon iaf bevarat....lillebror Johan kom också och så roligt att träffa han....min fina lillebror som betyder så mycket.....en helt underbar dag som gett mig så mycket energi....älskar er alla.....och kanske mest min fina son Erik som under tiden jag var på kalaset fixade sommardäcken och tvättade min bil.....undrar varför jag dippar och får gråtattacker när jag ändå har dom mest underbara människor som finns i mitt liv....är inte dom det beror på iaf.....

en fin vän och högt blodtryck

Igår var en sån där riktig skitdag...en sån där dag då allt går fel. Ont utav bara helvete och var tvungen att handla på ica....var dit tre gånger och det var så fullt på parkeringen att jag insåg att det skulle bli för långt att gå...jävla skit att jag ska vara så begränsad. Men när jag äntligen hittade en parkering nära så kändes det som att det var ödet som ville ha det så....när jag klev in på ica så var jag så fokuserad att jag bara såg att det stod nån där och pratade med nån...men så kommer han när jag har hämtat kundvagnen och ska gå in på affären...han den finaste...han som gör mig så glad bara genom att finnas.....stod och pratade med han en lång stund, normalt skulle jag aldrig ha stått så länge med ett värkande ben, men det är som han ger mig styrka, som att alla endorfiner i kroppen skickar ut sitt eget morfin så jag kan stå hur länge som helst....det är kärlek.
 Eftersom läkaren missade den viktigaste medicinen så skrev en vän till mig att hon hade överbliven sån hemma....åkte hem till henne och vi blev sittande och pratade hur länge som helst....så roligt och kändes hur bra som helst att efter så många år så var det som att vi satt i Bångbro igen och hon var den fina vän hon är. Vissa människor är det som att även om det gått 30 år och mer så är det som att det var igår vi umgicks och var vänner....nu hoppas jag att vi kan ses oftare. 
Vaknade sju i morse och ringde vc som ringde upp mig vid åtta....hon bad om ursäkt för missen med medicinen och efter att jag frågat om remissen så skulle hon återkomma om en tid....vilket hon gjorde så på tisdag ska jag på blodtryckskontroll kl tio....det är första steget....ett blodtryck på 180/100 är inte alls ok och måste åtgärdas på en gång....om det orsakas av inre stress eller nåt annat återstår att se...det gör att hjärtat inte orkar som det ska och jag samlar på mig vätska....men jag tror på att det kommer att bli bra....bara jag får mitt inre lugn och mediciner som hjälper till med det så kommer det att bli bra....det ska bli bra...

asocial

Somnade tidigt i går...och drömde om någon fin....såna nätter är bra nätter och jag vaknar och är glad....inte bra att jag sitter här hemma och funderar så mycket...egentligen skulle jag ta mig ut och göra nånting, men det går fan inte....jag kan inte ens åka till ica förrän efter sex då jag iaf inbillar mig att det inte är så mycket folk där....blir mer och mer asocial...är väl inte så bra det heller. Försökte iaf få till mattänket den här veckan och att laga mat är inget problem....värre att äta det...kväljer hela tiden...cola zero, citronvatten, te,kaffe och proviva utan socker....det är inga problem....men mat....
Har tv:n på hela tiden fast jag inte tittar....det känns som man inte är själv då och så datorn...när X är inloggad så känns det som att han är här...som att jag inte är ensam i kvällen....i natten....det betyder mer än någon kan ana....bara känslan gör allt lättare. 
Ska ringa sjukgymnastiken också och trotsa smärtan och få igång lite träning....jag mår så mycket bättre när jag tränar och nånting ska det väl finnas....tar en dag i taget och tror att det i slutändan blir bra......

ortopeden

Försökte sova lite tidigare än jag brukar då jag skulle upp tidigt i morse.....såklart det blir tvärtom då. Var längesen jag var så klarvaken så länge....lyssnade på poddar, läste och till och med gick upp och kollade på tv en stund...klockan var bortåt fyra innan jag äntligen somnade och då var det till podden om Scheike....den var väl lagom tråkig när hans äckliga kärringar försvarade han....skitgubbe rent ut sagt...undrar om han lever än?
Hade mobilen på väckning åtta och då jäklar hade jag kunnat sova hur länge som helst kändes det som.Men det var bara att hoppa upp och göra sig klar och dra till Lindesberg. En helt underbar läkare på ortopeden....en ung kvinnlig läkare, men som kunde ta tag i saker. Nu blev en remiss skickad till vc för att kolla upp sköldkörteln...det är ju nåt som är fel när jag är så jäkla trött, fryser och går upp i vikt fast jag inte äter nånting....det känns som att nånting är jävligt fel och på vc har dom inte brytt sig, man får inte fråga om en diagnos utan att en läkare ställt den frågan först...sen är det andra saker som vc har gjort fel som hon också tog tag i. Så nu får jag vänta och se när jag får en tid...men som hon sa senast nästa vecka annars får jag ringa....ska tillbaka till henne om fyra veckor och bestämma om operationen....det börjar bli lite ont om tid nu...inte klokt att man ska behöva stressa när man mår skit ändå...men jag börjar se ljuset...och kan jag bara slippa den här värken och må så här dåligt så är det värt det iaf....

ingen bra dag

Idag har det inte varit nån bra dag....ville inte gå ur sängen...så många tankar som snurrar i skallen om allt och ingenting. Ångest över tisdagen, ångest över mattänket som är åt helvete och sockerjävulen som jag inte står emot....känns som att jag tappar allt just nu....all livsglädje är som borta...jag existerar men lever inte...är så mycket jag skulle kunna göra men tar mig inte för nånting....hoppas att det känns bättre efter läkarbesöket på tisdag, att ha så här ont och bli allt mer begränsad tar så på humöret och jag mår skit rent ut sagt. 
Tog bilen och åkte en sväng bara för att komma härifrån en stund och för att få bort alla dumma tankar....mötte nån som gör mig glad....bara en så kort sekund gjorde mig gladare och det sög till i magen....ibland behövs inte så mycket för att vända tankegångarna....får vara glad och tacksam för det.....

Moster Alva Vs Mamma

En orolig natt igen...sov och vaknade med jämna mellanrum....kanske för att det blir svårare och svårare att vända sig....känner hur förlamningen sprider sig fortare och fortare och benen inte följer med när jag ska vända mig....det är ju det som gör att jag ramlar för minsta sak...att en liten mattkant kan vara förödande....svagheten i benen som är det största problemet och som bara en operation kan ändra på.....ser fram emot tisdagen och besöket på ortopeden, samtidigt som det skrämmer mig till vansinne.....är så jävla rädd för att bli sövd då dom två operationer jag gjort, blindtarmen och gallsten visade att jag är allergisk mot narkos och inte kunde andas när jag skulle vakna....den paniken var fruktansvärd, då jag kunde andas ut men inte in.....och lättnaden när jag fick syrgas och kände hur det blev lättare och lättare att andas....men kan man göra den här operationen med ryggmärgsbedövning? många frågor som jag säkert kan få svar på på tisdag, men som ändå skapar ångest....
Var hos mamma idag....mitt vanliga lördagsnöje....jag åkte samtidigt som personalen gick därifrån och mamma gick in på toa för att göra sig klar för natten, något hon fixar själv. En timme senare ringer moster Alva och är orolig då mamma inte svarar i telefonen....dom ringer varandra varje lördag....jag provar också att ringa men får inget svar....då åker jag ner till henne och med hjärtat i halsgropen går jag in i lägenheten och hittar henne sittande i sängen....när jag frågar varför hon inte svarar i telefonen så säger hon: Jag har talat om för Alva att om jag inte svarar i telefonen så ringer jag upp vid åttatiden då personalen kan hjälpa mig med det...men säger jag du  gör ju alla oroliga när du inte svarar....Alva ska titta på tv och jag ska anpassa mig efter det och det tänker jag inte göra så nu är det jag som bestämmer vilken tid jag ska ringa...och eftersom vi sagt att vi ska ringa varannan gång så är det min tur nu och jag vill också betala telefonsamtalen......ja vad säger man....en så envis mamma som jag har det är det nog inte många som har.....och så bestämd....vi ungar har allt fått lära oss vem som bestämmer och nu när jag är själv kvar så får jag ta det och fortsätta lyda....det finns inget annat.
Försöker stänga av alla andra känslor.....såklart jag kan fixa det...jag kunde ju sluta snusa och varit snusfri i två månader....då kan allt annat vara hur enkelt som helst.....vem tror jag att jag lurar......

Nattvandarare

Somnade nog innan podden ens startade för jag kommer inte ihåg vad det var jag skulle lyssna på...var nog alldeles för trött för det. En kille i byn vill starta upp nattvandrarna i byn igen och det gör mig så glad....vi nattvandrade i några år och det var en av de mest positiva saker jag gjort i mitt liv...så mycket positiv energi vi fick av ungdomarna i byn...så många som kom till oss och sa att dom var glada att vi fanns där för dom och att dom kände sig trygga  med oss....nu ska nattvandringen komma igång igen och jag var och hämtade jackorna hos den som jag lämnade dom för så många år sen, och som sa att hon och hennes kompis skulle ta över, men som dom aldrig gjorde.....men nu känns det det som att dom hamnat hos rätt person....
Var upp till kyrkogården och skulle tända ett ljus hos Anette....halvvägs till graven så ramlade jag raklång över graven....och eftersom inte höger ben är med mig  så tog jag mig inte upp....snön var för porös och benet kunde inte böjas...men jag tog mig fram till stenen och drog iväg alla jäkla ljus så jag kunde ta tag i stenen och dra mig upp....hur sjukt kändes inte det...men samtidigt kände jag närvaron av Anette och att hon hjälpte mig upp samtidigt som hon skrattade som bara hon kunde göra när det gick åt helsike för någon.....men nu älskade syster, hur mycket jag än älskar dig så får du vara utan mina ljus till snön är borta....
 Oroar mig för den finaste också....som sover alldeles för lite...det är inte ok....du måste vara rädd om dig för mister jag dig så mister jag allt....då finns inget kvar.....
 

Det viktiga i livet

Orkade inte skriva nåt igår...all energi gick åt att bara andas...kände hur väggarna kvävde mig här hemma och paniken bara kom....jag visste att M skulle till Linde till smärtenheten mellan 16 -18 så jag erbjöd mig att köra henne dit.....jag skulle ändå till Storå och lämna läkarintyget som jag äntligen fick och kände att det var ett bra tillfälle att komma härifrån och få tankarna på nåt annat. Intyget var det väl inte så bråttom med eftersom den sk chefen inte är där på hela veckan...tror ingen saknar henne ändå.Var till Anette och tände ett ljus och det var så fint där så jag skulle ta ett kort.....men tydligen så har jag lagt ut en film på nånting jag inte vet vad det är....har gjort det en gång tidigare då jag låg i sängen....nånting som ligger ute i 24 timmar....det är inte alls kul att vara så oteknisk, men som tur är så har jag någon att fråga när jag bär mig tokigt åt....han som gör mig lugn och får mig att se att det inte är så farligt....han som gör mig glad när jag är ledsen, som alltid peppar mig och får mig att skratta.....den som jag kallar den finaste, just för att han är den finaste man jag någonsin träffat....den jag aldrig vill mista och som jag älskar villkorslöst....
Lisa kom hit i kväll och hjälpte mig att köra tre säckar kläder till soptippen....det jag rensade ut från mina garderober.....så skönt att bli av med dom. Sen satt vi och pratade i två timmar....älskar mina fina döttrar och älskar dom här stunderna när vi sitter och pratar om allt....jag är så tacksam för mina fina ungar som ger mig så mycket glädje och kärlek....vad kan man mer begära av livet....tak över huvudet, mat för dagen och kärlek från dom man älskar...det är det enda som är viktigt.

oro och krångel

En orolig sömn i natt också....somnade vid halv tvåtiden och vaknade tre....lyssnade på en podd och somnade igen vid halv fem, sen hade jag mobilen på väckning fem i sju för att ringa vc....astrött när den larmade med vaknade såpass att jag kunde ringa och dom skulle ringa upp ca 9:30...låg kvar i sängen och halvsov när en sköterska ringde tio över nio...men då var alla tider slut för dagen så det är bara att prova igen i morgon....sjukvården vi har kan göra mig vansinnig....det spelar ingen roll om man ringer precis klockan sju så är ändå alla tider upptagna, men när man man väl får en tid och kommer ner så förstår man varför....det är fan kolsvart på läkarmottagningen...där gäller nog ingen telefonkontakt först heller för det har jag också sett hur dom står i kassan och får en tid, vilket jag som svensk inte kan göra. Får jag ingen tid i morgon för att få sjukintyget förlängt så kommer jag att åka ner ändå och så gör jag väl mig olycklig på hela skiten.....morgondagen känns nog jävlig ändå....det gör så jäkla ont och jag vill bara att den ska vara över....ska iaf åka upp till Anette en stund och tända ett ljus....ett år har gått och det känns som det var nyss....jag har inte ens börjat sörja på riktigt, vill inte lämna bubblan....inte nu....kanske aldrig.....

Första dagen i april

Så var den här...den första dagen av de dagar i april som jag fasat för....vaknade sju i morse av mardrömmar....somnade om efter ett par timmar och vaknade halv elva igen....hade ingen ork till att göra något så jag kollade lite på I-paden och lyssnade på poddar....somnade igen och missade halva del två på Askersundsstyckmordet på podden....får väl lyssna en gång till då. Den finns på rättegångspodden och är riktigt otäck....hur kan en ung tjej i svartsjuka göra nåt så fruktansvärt.....
Idag är det alltså den dagen som jag pratade med Anette för sista gången på messenger....vem kunde ana att det skulle bli sista gången....hade jag vetat det så skulle jag sagt så mycket mer, hur mycket jag älskar henne och att hon är den allra bästa vän jag haft....så mycket roligt som vi haft tillsammans har jag bara haft med en vän till....Solveig. Livet är så oförutsägbart....så hårt och orättvist......ibland undrar jag om den här världen är för hård för mig....kanske det vore lättare att bara få slippa.....men det känns inte ok mot dom jag älskar....det är det som är det svåra.....att stanna i en hård värld som gör mer ont än vad man nästan inte orkar med.....eller släppa taget och återförenas med dom man saknar och få lugn och ro.......när det gör så här ont i själen så vet jag inte vad som är bäst.....men kärleken till alla som jag älskar är starkare än smärtan så jag fortsätter ta en dag i taget.....

En fin påskdag

Somnade till podden om Svartenbrant....men som vanligt hörde jag halva innan jag somnade....vet fan inte hur många halva poddar jag hört nu.......men sen såklart vaknade jag när klockan var tre och var klarvaken....förbannade måne.....samma sak varje gång och så får jag ligga och sno,läsa och lyssna på poddar innan jag äntligen somnar om, och när jag väl gör det så är det snart dags att vakna. Upp och in i duschen, lite smink och hårvård, sen ner till Lina där jag fick vänta en stund...såg snart varför då en ilsken Charlie kom ut med armarna i kors över bröstet och med fjädrar i håret.....en fjäder åkte av då hon öppnade bildörren och hoppade in....eftersom jag insåg var konflikten låg med hennes mamma så sa jag bara att du tappade en fjäder....viken färg sa hon....den var rosa...då kan jag ta bort dom gula också sa hon....såklart du kan sa jag och så gjorde hon det och det var en glad Charlie igen...ibland måste en mormor få lägga sig i.....iaf när nån tvingas ha fjädrar i huvudet.
For vidare till Klastorp och hämtade Tovali och sen till Löa där vi träffades för det årliga knytkalaset och äggpickningen. Tidigare har vi varit hos mig men eftersom Lisa och Rickard har så gott om utrymme i sitt hus så är det bättre att vara där.....en jättemysig dag med nästan alla i familjen....fattades bara Vingåker....god mat och fika senare med Lisas underbara cheescake....påskgodis till barnen och äggletning i trädgården.....21 kinderägg skulle hittas...och såklart gjorde dom det.....kusinerna hade roligt och lekte och vi vuxna hade som vanligt många fina minnen att prata om och många skratt blev det när dråpliga minnen kom upp....som jag älskar min familj.....ni är det jag lever för.....är så glad för mina underbara ungar, så fulla av kärlek och som dom överför till barnbarnen....att kunna vara en stor bullrig familj med högt i tak och stor kärlek till alla.....

Ännu en helg

jaha så är den här...ännu en helg då allt ska vara så jäkla perfekt och alla ska vara så glada och må så innihelvete bra....kollar man på fb så är det bara en enda stor underbar härlig helg....utom för mig då som hatar alla jävla helger där man ska ska vara så jäkla glad och tacksam.....eller var det kåt glad och tacksam....jag kommer inte ihåg och är ganska osäker på det....jag är varken eller....var iaf ner till mamma idag med Anna och Älva...så underbart iaf att få ett par timmar med några av dom jag älskar mest....det är jag iaf tacksam över. Sen är allt som vanligt...som vilken jävla dag som helst....önskar att jag kunde få tillbaka lite livsglädje....kanske det blir bättre efter operationen....kanske inte...kanske den försvann med söstar mi....kanske den aldrig återvänder....vad vet jag....kanske jag aldrig mer blir glad och lycklig på riktigt innan jag återförenas med dom som gått före....det får tiden utvisa....såklart jag känner glädje över dom jag älskar...tacksamhet att dom finns i mitt liv.....mamma, barnen, barnbarnen och den finaste....jag älskar er så det gör ont.....

Gör så ont

Idag kom lillasyster Elin och Peter hit med lilla Elliot.....är så glad för min syster som är en av de snällaste och finaste människor jag vet. Vi åkte upp till kyrkogården för att göra lite påskfint till Anette och Inger...Inger som är mamma till Elin och min underbara bonusmamma....men allt var översnöat, man såg inte ens gravstenarna....men Peter, Elins sambo hade med sig en spade och trots att det var ett hårt snötäcke och jobbigt att ta bort så fixade han så vi kunde tända ljusen och sätta dit blommorna till dom vi älskar och saknar.......Fy fan vad jag hatar såna här helger....en jävla massa dagar då allt ska vara så perfekt och man ska må så bra....såklart jag inte gör det......sitter och letar allt jag kan om knäoperationer och skulle vilja ha någon som varit med om det och kan ge mig det lugn jag behöver....nu är det bara tårar och en jäkla ensamhetskänsla.......försöker titta på hockeyn men inte ens det får mig att hitta fokus.....skiter i vilket lag som vinner just nu för det finns det som är viktigare.......hockeyn är bara ett spel och betyder egentligen ingenting.....att bli frisk igen och slippa den här smärtan betyder så mycket mer.........nu närmar sig årsdagen också och jag har inte vågat komma ut ur bubblan.....det blir bara för mycket just nu.......saknar dig så det gör ont söstra mi.....älskar dig nu och för alltid.....

att göra det bästa av dagen

Vaknade med en känsla av att jag måste försöka göra det bästa av dagen...trots smärta så skulle jag fixa att dammsuga resten av lägenheten och torka golven...och jag lyckades.....sen var det resten som skulle fixas....handla var ett av målen för dagen...var till Lådan först för att känna efter hur det skulle funka...är ju lite lättare där då det är nära till parkeringen....men det funkade inte alls....gjorde så helvetes ont så jag fick skynda mig ut och inse att ica var uteslutet idag....skulle ha ett par kvistar från en björk eller nåt annat lämpligt träd till min påskbukett, men det blev en lång tur med bilen innan jag kunde stanna och knipsa av ett par grenar....var det inte snövallar ivägen så var det inte läge att stanna....inte helt lätt när man inte är ok....
Vår årliga påskmiddag med äggpickning är nu bokad...den blir på påskdagen när alla är hemma från Elmia och vad det nu är som lockar i påsktider....mig spelar det ingen roll, jag åker ner till mamma på påskafton så behöver inte hon sitta ensam....och jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag försummar henne....
Kom att tänka på idag att jag är sjukskriven till 31/3 och det är på lördag....vilken läkare sjukskriver till en lördag och dessutom påskhelg som är till den 3/4...hur blir det nu? Kan nån sjukskriva i efterhand eller är det kört....jag kan ju vilket som inte jobba som det är nu.....kanske jag ska fråga han som jag litar mest på....han som är så klok och vet det mesta....han som har mitt hjärta och som för alltid får behålla det......

olidlig smärta

Ännu en natt med en smärta som inte är av denna världen....känns som att benet går rakt av.....vet fan inte om jag orkar länge till....åkte till Linde och handlade på lidl, bara för att komma härifrån en stund, få nåt annat att tänka på. Men det går inte nån längre stund där heller förrän benet blir helt stumt och det värker från foten upp till höften....men det är iaf inte långt till parkeringen där. Var upp till M och kollade hennes post och vattnade blommorna nu när hon är i Arvika....jävla trappor....det går väl någotsånär att ta sig upp, men ner...fy fan ...
samma sak när jag nu äntligen vågar gå ner i källaren och tvätta så tar jag mig nästan inte varken upp eller ner....men eftersom jag är envis så kämpar jag på. Hade en tanke om att försöka dammsuga och torka golven, men av det blev ingenting....har iaf skurat toan, det känns som mer viktigt och så får jag prova igen i morgon.....min dåliga självkänsla och skeva självbild som gör att jag inte vill vara bland folk för att jag är fetast i världen fick en positiv kommentar idag från nån jag inte förväntat mig det av.....åh vad smal du har blivit...du är så fin sa h*n....så glad jag blev att bli sedd med någon annans ögon...inte bara mina kritiska.....ska försöka bevara de positiva kommentarer jag har fått istället för att bara lyssna på miss Bulimi/anorexi....dom har förstört mitt liv länge nog tillsammans med den som talade om hur värdelös jag är....kan jag bara få slippa den här värken så kanske jag kan se livet med andra ögon...kanske jag kan börja leva igen....

en skitdag

Vaknade strax efter sju i morse...men låg kvar ett tag till och lyssnade på en podd....försöker starta om med lchf då byxorna sitter åt helvete för tajt....det smyger sig på när jag inte kan röra mig eller träna som jag brukar. Duschade och gjorde mig klar för veckans handling åt mamma....såg en bil på parkeringen som gjorde mig svag...såg inte till föraren inne på ica för då hade han fått hjälpa mig att bära....fy farao vad ont det gör bara att bära mjölk, fil och nyponsoppa....ja och så lite mer då som inte väger så mycket...undrar om jag fixar det tills jag blir opererad....men det är väl bara att kämpa på och hitta lösningar. Blev en lång stund hos mamma, jag brukar åka därifrån när personalen kommer vid halv sex och ger henne mediciner och mat. Men idag blev klockan över sex och ingen hade kommit....så jag gav mamma de mediciner hon ska ha och värmde mat till henne....när jag var klar kom en personal....då var klockan kvart över sex. Jag kan förstå att det kan hända saker som gör att man blir lite senare....men inte så sen och dessutom inte en enda förklaring varför hon var sen. Det är synd om alla gamla som inte har anhöriga som kan hjälpa dom....dom är helt beroende av andra och får bara finna sig i sitta och vänta.....jag ska aldrig bli så gammal, då har jag redan en plan och den är jag inte rädd att använda...då är jag mer rädd för att bli beroende av andra.
Ett litet liv släcktes idag också och jag blir inte mormor i November.....känns som att livet aldrig bara får flyta på och vara utan sorger...har vi inte fått vår beskärda del snart....men vi får glädjas åt den lille pojken som kommer i augusti...en ny liten människa att älska.

Kärlek föder kärlek

 Undrar varför måndagar alltid är så jobbiga...jag vet inte när jag var glad en måndag sist och jag fått på mig kläder eller varit utanför dörren.....känner mig totalt värdelös...precis som han sa så många gånger....det sitter kvar....när någon talat om för dig hur värdelös du är nog många gånger så finns alltid den känslan kvar.....så därför vill jag att människor ska tänka på vad dom säger till andra.....säg istället hur värdefulla dom är och hur mycket du älskar dom....ge kärlek så dom växer och ger självkänsla....att dom alltid duger och är värdefulla.
Sitter och tittar på hockeyn nu....slaget om Siljan....mitt älskade Leksand mot Mora.....såklart jag håller på Leksand och hoppas att dom tar hem den här segern....men för det hatar jag inte Mora.....hat hör inte hemma i hockeyn....inte nån annanstans heller....det gör mig så ledsen när jag ser hur människor skriver på sociala medier.....jag håller på mitt lag och gläds med deras framgångar....men jag skulle aldrig sänka mig till att hata något annat lag vid en förlust.....kärlek föder kärlek....det tror jag på och hoppas att jag kan förmedla det till dom jag älskar så dom kan sprida det vidare......

Tidigare inlägg
RSS 2.0