marithape carpe diem

jaha så är den här...ännu en helg då allt ska vara så jäkla perfekt och alla ska vara så glada och må så innihelvete bra....kollar man på fb så är det bara en enda stor underbar härlig helg....utom för mig då som hatar alla jävla helger där man ska ska vara så jäkla glad och tacksam.....eller var det kåt glad och tacksam....jag kommer inte ihåg och är ganska osäker på det....jag är varken eller....var iaf ner till mamma idag med Anna och Älva...så underbart iaf att få ett par timmar med några av dom jag älskar mest....det är jag iaf tacksam över. Sen är allt som vanligt...som vilken jävla dag som helst....önskar att jag kunde få tillbaka lite livsglädje....kanske det blir bättre efter operationen....kanske inte...kanske den försvann med söstar mi....kanske den aldrig återvänder....vad vet jag....kanske jag aldrig mer blir glad och lycklig på riktigt innan jag återförenas med dom som gått före....det får tiden utvisa....såklart jag känner glädje över dom jag älskar...tacksamhet att dom finns i mitt liv.....mamma, barnen, barnbarnen och den finaste....jag älskar er så det gör ont.....

Idag kom lillasyster Elin och Peter hit med lilla Elliot.....är så glad för min syster som är en av de snällaste och finaste människor jag vet. Vi åkte upp till kyrkogården för att göra lite påskfint till Anette och Inger...Inger som är mamma till Elin och min underbara bonusmamma....men allt var översnöat, man såg inte ens gravstenarna....men Peter, Elins sambo hade med sig en spade och trots att det var ett hårt snötäcke och jobbigt att ta bort så fixade han så vi kunde tända ljusen och sätta dit blommorna till dom vi älskar och saknar.......Fy fan vad jag hatar såna här helger....en jävla massa dagar då allt ska vara så perfekt och man ska må så bra....såklart jag inte gör det......sitter och letar allt jag kan om knäoperationer och skulle vilja ha någon som varit med om det och kan ge mig det lugn jag behöver....nu är det bara tårar och en jäkla ensamhetskänsla.......försöker titta på hockeyn men inte ens det får mig att hitta fokus.....skiter i vilket lag som vinner just nu för det finns det som är viktigare.......hockeyn är bara ett spel och betyder egentligen ingenting.....att bli frisk igen och slippa den här smärtan betyder så mycket mer.........nu närmar sig årsdagen också och jag har inte vågat komma ut ur bubblan.....det blir bara för mycket just nu.......saknar dig så det gör ont söstra mi.....älskar dig nu och för alltid.....

Vaknade med en känsla av att jag måste försöka göra det bästa av dagen...trots smärta så skulle jag fixa att dammsuga resten av lägenheten och torka golven...och jag lyckades.....sen var det resten som skulle fixas....handla var ett av målen för dagen...var till Lådan först för att känna efter hur det skulle funka...är ju lite lättare där då det är nära till parkeringen....men det funkade inte alls....gjorde så helvetes ont så jag fick skynda mig ut och inse att ica var uteslutet idag....skulle ha ett par kvistar från en björk eller nåt annat lämpligt träd till min påskbukett, men det blev en lång tur med bilen innan jag kunde stanna och knipsa av ett par grenar....var det inte snövallar ivägen så var det inte läge att stanna....inte helt lätt när man inte är ok....

Vår årliga påskmiddag med äggpickning är nu bokad...den blir på påskdagen när alla är hemma från Elmia och vad det nu är som lockar i påsktider....mig spelar det ingen roll, jag åker ner till mamma på påskafton så behöver inte hon sitta ensam....och jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag försummar henne....

Kom att tänka på idag att jag är sjukskriven till 31/3 och det är på lördag....vilken läkare sjukskriver till en lördag och dessutom påskhelg som är till den 3/4...hur blir det nu? Kan nån sjukskriva i efterhand eller är det kört....jag kan ju vilket som inte jobba som det är nu.....kanske jag ska fråga han som jag litar mest på....han som är så klok och vet det mesta....han som har mitt hjärta och som för alltid får behålla det......

Ännu en natt med en smärta som inte är av denna världen....känns som att benet går rakt av.....vet fan inte om jag orkar länge till....åkte till Linde och handlade på lidl, bara för att komma härifrån en stund, få nåt annat att tänka på. Men det går inte nån längre stund där heller förrän benet blir helt stumt och det värker från foten upp till höften....men det är iaf inte långt till parkeringen där. Var upp till M och kollade hennes post och vattnade blommorna nu när hon är i Arvika....jävla trappor....det går väl någotsånär att ta sig upp, men ner...fy fan ...

samma sak när jag nu äntligen vågar gå ner i källaren och tvätta så tar jag mig nästan inte varken upp eller ner....men eftersom jag är envis så kämpar jag på. Hade en tanke om att försöka dammsuga och torka golven, men av det blev ingenting....har iaf skurat toan, det känns som mer viktigt och så får jag prova igen i morgon.....min dåliga självkänsla och skeva självbild som gör att jag inte vill vara bland folk för att jag är fetast i världen fick en positiv kommentar idag från nån jag inte förväntat mig det av.....åh vad smal du har blivit...du är så fin sa h*n....så glad jag blev att bli sedd med någon annans ögon...inte bara mina kritiska.....ska försöka bevara de positiva kommentarer jag har fått istället för att bara lyssna på miss Bulimi/anorexi....dom har förstört mitt liv länge nog tillsammans med den som talade om hur värdelös jag är....kan jag bara få slippa den här värken så kanske jag kan se livet med andra ögon...kanske jag kan börja leva igen....

Vaknade strax efter sju i morse...men låg kvar ett tag till och lyssnade på en podd....försöker starta om med lchf då byxorna sitter åt helvete för tajt....det smyger sig på när jag inte kan röra mig eller träna som jag brukar. Duschade och gjorde mig klar för veckans handling åt mamma....såg en bil på parkeringen som gjorde mig svag...såg inte till föraren inne på ica för då hade han fått hjälpa mig att bära....fy farao vad ont det gör bara att bära mjölk, fil och nyponsoppa....ja och så lite mer då som inte väger så mycket...undrar om jag fixar det tills jag blir opererad....men det är väl bara att kämpa på och hitta lösningar. Blev en lång stund hos mamma, jag brukar åka därifrån när personalen kommer vid halv sex och ger henne mediciner och mat. Men idag blev klockan över sex och ingen hade kommit....så jag gav mamma de mediciner hon ska ha och värmde mat till henne....när jag var klar kom en personal....då var klockan kvart över sex. Jag kan förstå att det kan hända saker som gör att man blir lite senare....men inte så sen och dessutom inte en enda förklaring varför hon var sen. Det är synd om alla gamla som inte har anhöriga som kan hjälpa dom....dom är helt beroende av andra och får bara finna sig i sitta och vänta.....jag ska aldrig bli så gammal, då har jag redan en plan och den är jag inte rädd att använda...då är jag mer rädd för att bli beroende av andra.

Ett litet liv släcktes idag också och jag blir inte mormor i November.....känns som att livet aldrig bara får flyta på och vara utan sorger...har vi inte fått vår beskärda del snart....men vi får glädjas åt den lille pojken som kommer i augusti...en ny liten människa att älska.

 Undrar varför måndagar alltid är så jobbiga...jag vet inte när jag var glad en måndag sist och jag fått på mig kläder eller varit utanför dörren.....känner mig totalt värdelös...precis som han sa så många gånger....det sitter kvar....när någon talat om för dig hur värdelös du är nog många gånger så finns alltid den känslan kvar.....så därför vill jag att människor ska tänka på vad dom säger till andra.....säg istället hur värdefulla dom är och hur mycket du älskar dom....ge kärlek så dom växer och ger självkänsla....att dom alltid duger och är värdefulla.

Sitter och tittar på hockeyn nu....slaget om Siljan....mitt älskade Leksand mot Mora.....såklart jag håller på Leksand och hoppas att dom tar hem den här segern....men för det hatar jag inte Mora.....hat hör inte hemma i hockeyn....inte nån annanstans heller....det gör mig så ledsen när jag ser hur människor skriver på sociala medier.....jag håller på mitt lag och gläds med deras framgångar....men jag skulle aldrig sänka mig till att hata något annat lag vid en förlust.....kärlek föder kärlek....det tror jag på och hoppas att jag kan förmedla det till dom jag älskar så dom kan sprida det vidare......

Hur jävla ont kan man ha utan att gå sönder.....om jag inte visste att jag har en tid på ortopeden den 10 april så hade jag inte orkat en dag till....vaknade flera gånger i natt av det kändes som att benet gick av.....all energi var som bortblåst och jag har tillbringat den största delen av dagen på soffan....men lyckades till slut ta mig in i duschen och ut en sväng i bilen....tanken var att jag skulle gå in på ica men kände att det skulle inte funka så det fick vara....tankade bilen så den är fulltankad....en jävla mani det också att jag alltid måste ha full tank....men i morgon kommer Erik och byter bil med mig så han kan tvätta min bil....han handtvättar den alltid och det klarar jag inte av just nu....ja vad är det jag klarar just nu....ingenting! Känner panik inför tisdagen och handling åt mamma, bara en jäkla massa tunga saker och jag som inte klarar mer än två liter mjölk åt gången.....får lösa det på nåt sätt....det brukar lösa sig.....undrar om man kan operera båda benen samtidigt....det kanske inte funkar.....men annars får dom väl ta det ben som gör mest ont......smärtan i själen kan dom inte göra nåt åt, men den kanske försvinner med operationen den också......den andra april....den dagen då jag pratade med min syster för sista gången....den dagen hon sa att det är tur att vi är två......

Orolig sömn som vanligt....somnar tidigt men vaknar av en mardröm....tar en stund att slappna av...lyssnar på en podd och somnar om....så har jag typ lyssnat femton minuter på en podd och inte hört slutet....och det upprepar sig ett par gånger varje natt. Drömmer varje natt om han, den finaste också...inga konstiga drömmar utan mer som att jag betraktar han....ibland måste jag skratta åt vilka tokiga drömmar jag har om han......ja han finns med mig, den första jag tänker på när jag vaknar och den sista jag tänker på innan jag somnar...och så är han med mig i drömmen....och så kudden....den som gör mig trygg och som jag alltid somnar med.....

Var ner till mamma idag och tog hand om tvätten som jag tvättade i tisdags...hjälpte henne med den årliga enkäten från socialstyrelsen och lite annat....det gör så jävla ont att det är bara hon och jag nu....mer och mer kommer sanningen ikapp och bubblan spricker....det närmar sig det datumet jag fasar för och det gör så jävla innihelvete ont......idag var det min älskade mormor Annas födelsedag och i morgon min största manliga förebild, min älskade morfars födelsedag....varför får man inte ha dom man älskar kvar för evigt....livet är bara en massa prövningar och smärta över dom som man älskar och mister...vad är det man ska lära av det...är det en lärdom för något annat....ja det lär vi inte få nåt svar på....tre nya familjemedlemmar kommer under året iaf.....i augusti, september och november blir jag farmor, mormor och moster.....tre nya människor att älska......

 Usch vilken jäkla natt det var...låg och lyssnade på en podd och somnade...vaknade efter en timme av en mardröm som var så verklig så jag bara låg och lyssnade efter ljud....var helt säker på att jag inte skulle kunna somna igen så jag satte på en ny podd och har inget minne av att jag hört ett enda ord av den....tog tag i det där med torkarbladet som inte funkar på bilen....vet inte vad som hänt men antar att jag någon gång missat att fälla ut dom när det varit kallt och den ena, såklart på förarsidan bara gett upp....så jag drog till Örebro och Biltema....hur fan kan alla jäkla lastbilar pricka att köra om just där det finns en massa vatten....som stänker över hela rutan så man inte ser ett skit...bara att stanna och torka av med ett papper....tog mig ända fram iaf och kom till en djungel av torkarblad....insåg snabbt att jag inte hade en susning om vilket regnummer min bil har så det var bara att gå ut igen och ta reda på det....fixade nya torkarblad på datorn och började resan hem....som blev en katastrof pga att jag valde fel väg....fel motorväg...så det blev att följa den till Marieberg då jag inte vågade svänga av tidigare då jag inte visste hur jag skulle ta ut igen....blev ett par varv i några rondeller innan jag tog mig ut på säker mark igen.....åkte hem till Erik som hjälpte mig att sätta dit dom...eller den ena iaf...den på förarsidan tack och lov....den andra var för lång, men det gjode inget för den var det egentligen inget fel på.

Fick en kallelse till ortopeden idag....äntligen ser jag ett ljus i mörkret.....att få slippa den här smärtan betyder så mycket....att få leva igen, att få livskvalitè ...kunna leka med barnbarnen....kunna gå i en affär utan att det tar stopp innan man hunnit ut...kunna bära mer än två liter mjölk utan att det gör ont.....känna lusten att leva igen....

Leva och älska.....dom som står mitt hjärta nära......

Handlade, tvättade, bäddade rent och fixade lite annat åt mamma igår och sen var orken slut....så idag blev inte mycket gjort...har iaf bäddat rent i sängarna och dammsugit i sovrummet....jäklar vad damm det blir under sängen, men det är ett jäkla besvär att komma åt under den.....jag måste lyfta alla madrasser och sen använda motorn så jag kan få ner slangen under ryggdelen....ja huvva vilket jobb, men nu är det gjort. 

Har funderat på hur jag ska kunna åka nånstans där jag kan gå med hjälp av stavar för att se om det funkar....men jag vill inte göra det i byn....måste röra på mig för nu sitter byxorna tajt över magen och höfterna....varför ska allt sätta sig där....antar att det är konsekvenserna av att jag slutade snusa i kombination att jag inte rör mig lika mycket som förut som fått ett par kilon att bestämma sig att sätta sig på fel ställen.....men dom ska bort....

En känslomässig berg och dalbana har det varit ett par dagar också.....men det brukar det ju bli med jämna mellanrum så jag börjar vänja mig....kärleken är villkorslös.....nu och alltid.......

Tredje natten jag försöker lyssna på samma podd och kommer typ 5-10 minuter in i den och så somnar jag.....irriterande för jag känner mig inte alls så trött så att jag skulle somna så snabbt, men så fel jag har varenda kväll.....nästan lite så jag längtar tillbaka till den tiden jag låg och snodde halva natten i sängen för att jag inte var trött och kunde sova....men det är väl övergående....får jag bara den tid som behövs och när jag förstår att att sömn är en viktig del av att må bra igen....drömmer så jäkla konstiga drömmar igen....drömde om den finaste i natt, men en konstig dröm där han hade skägg....ett riktigt stort svart skägg....undrar vad det betyder.....

Idag har det inte varit nån bra dag...kom inte ur pyjamasen på hela dagen, men det spelar ingen roll när jag ändå inte har några måsten. Men i morgon skulle jag behöva ta tag i städning och renbäddning innan det är dags att handla åt mamma och åka ner till henne och hjälpa henne med det som behövs.....jag gör det jag hinner och orkar....sen finns det fler dagar.....

Den här förlamande tröttheten dödar mig....känner mig aldrig pigg hur mycket och hur länge jag sover....och så dessa jävla drömmar....jag vet ju inte riktigt varför det blir så, men det måste få ett slut....jag vill ju bara vara glad och positiv men det funkar inte.....idag var det kalas för lilla Lovi....farmors lilla solstråle och en av ungarna som ger så mycket kärlek, som alltid vill vara hos mig och som frågar hela tiden om hon får följa med mig hem.....älskade unge som jag älskar dig, och du är en av dom som ger mig kraft att leva....känner mig så jäkla maktlös att jag inte kan påverka mitt måeende just nu....att sova de mesta av dygnets timmar är ingen livskvalite....men hur tar jag mig ur det.....när har kroppen fått sin dos av sömn....när blir jag hel igen.....jag vet att jag ska tänka mer på mig själv och jag tar till mig det han skrev, han den finaste att jag ska ägna en tanke eller två åt mig själv.....han är så klok och jag tar till mig av det han säger för jag vet att han har rätt....den finaste jag vet och som jag också älskar villkorslöst.....

Somnade tidigt och vaknade som vanligt vid halv åtta...men orkar inte gå upp utan somnar om och vaknar runt tio....samma jävla sak varje morgon...varför kan jag inte som andra normala människor gå upp första gången jag vaknar...är så jävla trött på att vara konstant trött! Lisa och Lina har varit ner till mamma idag så då hade jag inget krav på mig därifrån iaf....hann att stryka lite och plocka undan här hemma....en sån där dag som var helt kravlös.....lagade tom lite mat...nåt jag inte gjort på dom senaste veckorna....ris och korv stroganoff....kunde lika gärna ätit en hög med tidningspapper....inget smakar bra hur jag än försöker.....bara en jävla ångest över att jag ens äter....när bulimin tar över och styr mitt liv.....känner mig bara äcklad över mig själv och hur ett beteende kan styra mitt liv trots att jag är medveten om det.....miss ingenting....som är en totalt misslyckad person....inte när det gäller kärlek till mina underbara ungar, till mina barnbarn som ger mig livsglädje....till han den finaste som ger mig mer än han tror....kärlek är det enda jag kan ge, det jag vill att dom ska förstå är viktigt....kärlek som är villkorslös.

 

Undrar när den ska komma tillbaka....den där orken, den som jag tappat totalt.....blir totalt klappslut av ingenting....när mitt lilla lyckopiller varit här så kom Lisa och hämtade henne vid tio för att åka till badhuset i Ludvika...och jag tvärsomnade en timme igen....efter en eftermiddag/kväll i Örebro med Lina och Lyckopillret så var jag totalt slut och somnade och sov tio timmar....är det influensan som fortfarande sitter i kroppen eller är det utmattningsdepressionen som gör mig så trött....så är det ju det här att det där datumet närmar sig med stormsteg....det där jag förträngt i snart ett år.....det där som gör alldeles för ont att inse....

Var ner till mamma idag för att hon inte bara ska ligga i sängen hela tiden....men det enda hon pratade om idag var hur hon vill ha det efter att hon är borta.....hon ser mig som sitt enda barn nu och jag kan förstå det, men samtidigt känner jag, hur ska jag klara det utan söstra mi......vi skulle ju vara två....jag vet att jag inte kan ha min mamma kvar för evigt....men jag orkar inte tänka på det nu.....skulle behövt min pappa just nu också....skulle ge mycket för att höra hans Hälleforsmål och lugnande stämma....inte för att han varit den bästa pappa i världen....utan för att han var min pappa och jag behöver han just nu......

Snurrade till det ordentligt när jag var på ica idag och handlade lite åt mamma....när jag kom ner i hissen så upptäckte jag att mina bilnycklar var borta...ja hela jäkla nyckelknippan....upp igen i affären och frågade i kassan, men där var dom inte....tog en runda i affären utan att hitta dom....då jag kände igenom fickorna igen och kände en tyngd längst ner i fodret......såklart hade jag lagt nycklarna i den fickan som fodret är trasigt och så hade dom farit ner....snurrig, okoncentrerad, virrig och trött på mig själv....så kan man summera den händelsen.....inget ovanligt.

Mer ont än vanligt har det varit idag också så på måndag får jag ta tag i telefonsamtalet till ortopeden för som det är nu finns ingen som helst livkvalité......

Den här jäkla influensan tar knäcken på mig.....sover oroligt med mardrömmar och vaknar och kan inte andas ordentligt. Tappat rösten har jag också....men det kanske bara är skönt för omgivningen....mindre bra när man ska svara i telefonen...det var så jag upptäckte det för det är ju inte precis att man går runt här och pratar med sig själv....fullt så illa är det inte än.

Var tvungen att åka till apoteket åt mamma idag och till ica och handla....det var ju också en upplevelse när man ska försöka få fram vad hon ska ha från apoteket, men det gick även om det mest var ett kraxande som en kråka så förstod hon vad jag sa. Var inte kvar så länge hos mamma då det är nog jobbigt att prata så hon hör när man har normal röst och att då behöva sitta och anstränga sig blev för jobbigt....men hon förstod det.

Fick hit ett litet lyckopiller i natt då dagis är stängt i morgon....försöker få henne att förstå att hockey är roligt och att Leksand är laget hon ska hålla på....det gick väl sådär, men vi har tid på oss....att Leksand förlorade tredje matchen på raken mot Timrå var väl inte så jättebra när man ska få nån att bli hockeyinresserad......

Nu vill jag bara att den här jäkla influensan går över....jag vill inte vara sjuk och bli helt liknöjd över allting....finns ingenting som känns att det betyder nåt.....vill bara sova och gömma mig....jag vill bli friskt, bli glad och positiv igen och leva....inte bara existera.....

Hade så jäkla svårt att somna i natt och det trots sömntabletter....somnade vid tvåtiden och var vaken igen före sex.....vet inte varför det blir såhär.....kanske jag sovit alldeles för mycket när jag varit sjuk så kroppen inte kräver så mycket sömn, eller så är det ångesten....ångesten för det datum som närmar sig och jag inte vet hur jag ska tackla....åkte ner till mamma idag då jag vet att även hon blivit smittad av Erik....han har då frikostigt delat med sig kan man säga. Hon låg när jag kom och kraxade som en kråka precis som jag gör, men fick ändå upp henne och kokade kaffe så då piggnade hon till.Tvättade en maskin när jag ändå var där och skrev en nota för tisdagens handling....bara en jäkla massa tunga saker....undrar varför det är så....för det mesta är det mjölk,fil,nyponsoppa och cola....sånt som är tungt och som jag känner att hur ska jag fixa det, när jag knappt orkar gå för mig själv....men som vanligt så kommer det att ordna sig....finns ju inget annat.

Svärdottern i Vingåker fyller trettiofem år idag och eftersom hon gillar att få sina naglar gjorda så får hon det i present av oss....men ingen är skick att åka dit så det fick bli en hälsning på fb och så får presenten komma sen.

Varit snusfri i fem veckor nu...saknar det inte egentligen.....men känner att det på nåt sätt varit min snuttefilt....den där som gett mig tröst när livet skiter sig.....det är det jag saknar.....

Vet inte vad vad vill eller vad jag känner....känns som att jag bara trampar runt i gungfly och sjunker mer och mer....försöker vara positiv...försöker vara glad men det är så jäkla fel....jag är inte positiv jag är inte glad...jag är INGENTING....känner ingenting....går som en jävla sombie och låtsas att allt är ok...nej det är fan inte ok....jag är inte ok....jag har inte varit ok på snart ett år....det är inte ok att få gråtattacker när man minst anar det...att hålla sig borta från människor och vara helt jävla asocial.....jag är halv och det kan ingen ändra på...utmattningssyndrom....ja så kan man kalla det....en diagnos, men vad fan hjälper en diagnos....det är bara tack vare mina fina barn och barnbarn ...och så han som har varit den som gett mig styrka när jag tappat den, som lyft mig när jag snubblat...som jag orkar kämpa vidare......

Usch vilka dagar det har varit....blev ju smittad av Erik, men det var då inte nån vanlig förkylning utan mer influensa....har inte varit vaken många stunder sen i tisdags eftermiddag fram till idag på eftermiddagen....totalt klappslut och bara sov dygnet runt förutom dom små stunder jag upp för att gå på toa eller dricka nåt. 

Känns iaf som att det håller på att vända nu och idag har jag varit uppe sen tretiden då Lisa och John kom hit med lite yoghurt,cola och bröd....

Ska försöka hålla mig vaken i kväll så jag kan gå upp i tid i morgon och vända rätt dygnet...ska kanske försöka ta mig ut en stund och få lite luft också...känner mig som en jäkla eremit....

Måste vara frisk till veckan då jag ska ringa ortopeden och skynda på operationen....tiden går alldeles för fort och även om FK har godkänt sjukskrivniongen så bombarderar dom med brev och telefonsamtal....så inte får man vara sjuk i lugn och ro....nej blåslampan i baken hela tiden....usch hur det har blivit.

Trodde ju att det här året skulle bli bättre, men där ger jag upp....orkar inte ens försöka tänka positivt längre....det gör för ont...

Gick upp sju idag och ringde vc för en telefontid. Kvart i nio ringde dom och jag fick en tid till läkare halv två...såklart när mamma skulle vara på fotvården kl ett....när jag kom ner till henne var hon på toa och hade inte dett dugg bråttom pga att jag skrivit fel dag i hennes almanacka och hon bett en personal kolla vilken dag hon skulle dit....och detta trots att jag både fredagen och lördagen sagt åt henne att på måndag kommer jag kvart i ett och då ska du vara klar.....det är det värsta...det där att närminnet fungerar sämre i vissa situationer....ibland kommer hon ihåg allt och ibland ingenting. B var så snäll så hon skjutsade hem mamma i rullstolen när hon var klar så jag kunde åka till vc. 

En handläggare på FK ringde idag och sa att min sjukskrivning var godkänd....så jäkla skönt att slippa oroa sig för det...men han sa också att när det gäller knän så får man inte vara sjukskriven mer än 6 månader och då är operation och rehabilitering inräknade....så nu måste jag ringa ortopeden och försöka få en tid så snart som möjligt om jag ska hinna inom den tidsramen....men det ska jag fixa.....

Så jäkla trött i kväll och har svårt att hålla mig vaken, men det känns som en förkylning är på gång....killar i halsen och hostar....jäkla Erik som var här och smittade mig. Men jag har kokat en omgång ingefärashot och tagit en och ska ta en till innan jag lägger mig....en förkylning är det sista jag behöver just nu!

 

Jäkla konstiga drömmar hela tiden....en blandning av det som varit och som bara är dröm....flera nätter har jag drömt om Anette....inte Anette som hon var när hon dog, utan en Anette som på den tiden vi var systrarna P på tigerjakt....ja det finns en bok som heter så som Anette fick som 8-9 åring och som hon tyckte var vi.....så mycket roligt som vi har haft tillsammans, så många dråpliga historier som jag inte har nån att dela med...det är det som jag saknar, det som gör så innihelvete ont och den smärtan kommer aldrig att bli mindre.

Vaknade tidigt och gick upp och kolla vasaloppet en stund....men det blev för tråkigt för min rastlösa själ, så jag övergick till min Desperate housewives box säsong tre som jag hittade i hyllan igår....den som jag totalt glömt bort. Jag har ju ettan och tvåan, men att jag hade trean hade jag glömt....blev en hel dag på Wistweria Lane......över 8 timmar och då har jag ändå två dvd kvar....dom tar ca 4 timmar så kanske jag kan ta dom i morgon, men först måste jag ringa vc då sjukskrivningen går ut i morgon, men det gör mig så förvirrad då jag ska till företagsläkaren på onsdag....hade jag fått välja så hade jag fått varit frisk och inte mött den där jäkla väggen som gjorde så ont att dundra in i.....men det går framåt även om jag blir trött så mycket fortare än....och ljudkänslig....men det som känns viktigast just nu är att få till en operation så jag kan gå så långt jag vill och leka med barnbarnen.....allt annat är oväsentligt just nu.......

Vaknade av mig själv vid nio och gick upp och hoppade in i duschen....en hård surdegsmacka och en mugg te och jag var redo för dagen. Skalade potatisen, bäddade sängen och skurade toan innan det var dags att åka ner till mamma och möta upp Erik,Jenny och Lovi. Stannade till på ica för att köpa en dricka och träffade en vän som inte bor här längre....hon vet att jag inte mår sådär jättebra och frågade hur det var med ämnesomsättningen/sköldkörteln då hon tyckte att det jag drabbats av var liknande det hon har....fick en tankeställare där då hon påminde om att det är ärftligt och mamma har det, Anette hade det....moster Alva har det...alla tre kusinerna ( Alvas barn) har det....ska ta tag i det också....kanske det är det som spökat så länge....tröttheten, ont i leder, vikten som pendlar och som nu gått uppåt igen....när byxorna blir så jäkla trånga....jag äter inte mycket, ibland ingenting och ändå pekar vågen uppåt....jag har trott att det berott på mitt pendlande mellan anorexi, bulimi och hetsätning....men det kanske har en annan förklaring. men törs man ens nämna det för en läkare.....det enda jag vill just nu är att må bättre....att slippa ta sömntabletter för att kunna sova på natten....slippa vakna och känna sig som en zombie och vara så trött under dagen så man sover flera gånger...för att till natten behöva ta sömntabletter för att kunna sova hela natten....så jävla sjukt....en ond cirkel som är så innihelvete svår att ta sig ur.....

En mysig stund hos mamma blev det iaf då hon blev så glad att Erik,Jenny och Lovi kom....efter ett par timmar så for vi hem till mig och så kom Lisa,Rickard och John...och sen Lina Lucas och Charlie.....Kalops, potatis,ris,och sallad var vår middag idag....så jäkla gott....älskar att göra mat åt många....lite senare åt vi äppelpaj med vaniljsås till kaffet....en liten överraskning blev det också men den får jag ta lite senare.....älskar att ha mina fina ungar här och är så glad och tacksam att dom även har så fina sambor som jag älskar som mina egna barn. Kramar och pussar från dom små är också nåt som ger mig energi och livsglädje....vad gjorde jag utan alla dom jag älskar....vem vore jag utan dom.

Den där tröttheten...den där jäkla förlamande tröttheten...den är nog värst av allt. Vaknade vid niotiden och tänkte att jag kan ju faktiskt ligga en stund och lyssna på en podd och vakna till....ja jag hörde väl lite mer än hälften av podden sen vaknade jag och den var slut....det bara händer, jag märker inte ens att jag blir trött utan bara somnar .

Fick ett sms från apoteket att mammas ögondroppar äntligen hade kommit...dom som varit restnoterade sen november....fattar inte hur det kan vara så....men nu får hon dom iaf i morgon när jag ska åka till henne med Erik, Jenny och Lovi. Sen kommer Lisa,Rickard,John,Lina,Lucas och Charlie hit när vi kommer hem och vi ska äta middag tillsammans. Så nu har jag ägnat kvällen åt att göra kalops...två grytor blev det....potatisen och riset fixar vi efter vi kommit hem från mamma. Ska göra två äppelpajer i kväll också.....så jäkla roligt att göra mat till många...det är något jag saknar och därför blir det som oftast inget alls....det är inte roligt att bara göra till sig själv.

Någon jag älskar och har närmast hjärtat gör mig så förvirrad....det kommer tillbaka som en jävla käftsmäll hela tiden....så som det var med C....gör jag nåt fel?...det är något jag egentligen skulle jobba med mer....den känslan av att göra fel och inte förstå varför....återigen den dåliga eller obefintliga självkänslan....att vara den som gör alla till lags, tillbaka till den där flickan som ville bli sedd av sina föräldrar.....som gjorde allt för att prestera...men som ändå aldrig dög.....

Sover så jäkla oroligt...är så trött på kvällen och inga problem med att somna, men så vaknar jag efter några timmar och är klarvaken.....konstiga jäkla drömmar som bara gör mig förvirrad. Sov efter all orosömn till tio idag och gick upp och duschade....åkte till biblioteket och lånade nya talböcker till mamma och sen till apoteket som fortfarande inte fått hem ögondropparna som varit restnoterade sen november.....köpte iaf en ask omeprazol för smärtan i magen....åkte ner till mamma med böckerna och hade tänkt att jag inte skulle stanna där så länge som jag brukar....men när jag ser min mammas glädje över att jag är där så stannar jag....såklart!  Vad är mer viktigt än att min mamma har det bra, passade på att stryka det jag tvättat åt henne tidigare....det funkar om jag sitter när jag stryker....sen tittade vi på lite släktforskning och det är konstigt nog många som är födda hundra år tidigare än oss andra....alla vi syskon har en släkting som är född samma år hundra år tidigare än dom....den jag är född samma årtal hundra år senare är mormors bror Jan Fredrik, lite kul att veta :) På min pappas sida är det lite svårare att hitta släktingar bakåt i tiden då min farfar var ett hittebarn och ingen vet  nåt om hans bakgrund och på min farmors sida  så vet jag bara att hon kom från Bredsjö och hennes mamma hette Sofia Boström...kanske jag skulle kunna hitta mer om inte det var för att min pappa var en sladdis med fem äldre systrar så dom kusiner jag har på min pappas sida är lika gamla som han typ.

Har fortfarande inte hört nåt från FK.....nu är det den här månaden kvar att få ett besked....elller jag ska på ett besök hos regionhälsans läkare  tillsammans med min chef den 7/3 och den 5/3 går min sjukskrivning ut....hur har dom tänkt där....vem ska jag vända mig till....inte lätt att vet i den här djungeln av  besked hit och dit...men jag tar en dag i taget precis som jag alltid gjort och hoppas på att allt löser sig.....