marithape carpe diem

Ännu en natt med en smärta som inte är av denna världen....känns som att benet går rakt av.....vet fan inte om jag orkar länge till....åkte till Linde och handlade på lidl, bara för att komma härifrån en stund, få nåt annat att tänka på. Men det går inte nån längre stund där heller förrän benet blir helt stumt och det värker från foten upp till höften....men det är iaf inte långt till parkeringen där. Var upp till M och kollade hennes post och vattnade blommorna nu när hon är i Arvika....jävla trappor....det går väl någotsånär att ta sig upp, men ner...fy fan ...

samma sak när jag nu äntligen vågar gå ner i källaren och tvätta så tar jag mig nästan inte varken upp eller ner....men eftersom jag är envis så kämpar jag på. Hade en tanke om att försöka dammsuga och torka golven, men av det blev ingenting....har iaf skurat toan, det känns som mer viktigt och så får jag prova igen i morgon.....min dåliga självkänsla och skeva självbild som gör att jag inte vill vara bland folk för att jag är fetast i världen fick en positiv kommentar idag från nån jag inte förväntat mig det av.....åh vad smal du har blivit...du är så fin sa h*n....så glad jag blev att bli sedd med någon annans ögon...inte bara mina kritiska.....ska försöka bevara de positiva kommentarer jag har fått istället för att bara lyssna på miss Bulimi/anorexi....dom har förstört mitt liv länge nog tillsammans med den som talade om hur värdelös jag är....kan jag bara få slippa den här värken så kanske jag kan se livet med andra ögon...kanske jag kan börja leva igen....