marithape carpe diem

Var som omöjligt att vakna i morse...hade mobilen på väckning åtta men stängde av den och somnade om...det var helt medvetet för är det så att kroppen vill sova mer så gör jag det...har jag inget jag måste passa så finns ingen anledning att inte lyssna. Vaknade vid tio och kokade kaffe för en gångs skull....annars är det ju te jag dricker på morgonen, men kan vara bra med lite variation.Åkte ut till sjön och var där hela eftermiddagen...så skönt att bara vara, lämna alla måsten och vara i nuet.....ssk på treskillingen ringde och sa att mamma fått lite nya mediciner som jag åkte ner med på kvällen...tacksam för varje dag jag får med henne...tar inget för givet. I morgon kommer barnen från Vingåker och ska var här till söndag....Wilma ska vara hos Anna, Alicia hos mig och Benjamin en natt hos Gudmor Lina och en natt hos Lisa...på lördag ska vi träffas allihop hos Anna i Storå och fira att Wilma fyllde 12 år igår och Benjamin 5 år idag....kommer att bli en underbar dag men dom jag älskar.....

Fick en lite konstig känsla då han, den som jag provade vuxenkärlek med för första gången skrev att han varit här utanför huset idag...i det här huset som vi som två små femtonåringar trodde att vi var redo för att ta ett stort steg i livet....i det här huset jag bor i nu.... så många år sen men ändå blev minnet så tydligt....så lite vi visste om kärlek och livet....kanske vet jag lika lite nu.....vet bara att där hjärtat är, där får det stanna livet ut....

Var alltför trött för att orka skriva igår...ibland blir det så....inte trött så jag vill sova utan mer trött i huvudet och tappar lusten för det mesta....då är det bara att låta det vara så och må bättre en annan dag. Vaknade vid åtta i morse och hoppade in i duschen....for ner till Storå med läkarintyget och mötte chefen i dörren...en ny tid på regionhälsan och nu lovade hon att komma....pratade en stund med en dagkollega....allt var som vanligt....åkte till Hytta och tvättade bilen, det var välbehövligt och nåt jag dragit på alldeles för länge....vissa saker blir som inte gjort mer än i tanken. Sol och bad som vanligt, men idag var nog solen i starkaste laget, blev nästan yr i huvudet och eftersom Erik skulle komma efter jobbet ( Jenny och Lovisa var också vid sjön) så åkte vi hem vid fyratiden och fikade...av någon jäkla anledning så har jag svårt att vara hemma....det känns som jag kvävs här så det blir mycket åkande hit och dit....dom där fjärilarna i magen virvlade runt idag också....

Händer så dumma saker hela tiden så jag tappar taget om och om igen....försöker att hålla mig över ytan men ramlar ändå....att få höra att en vän plötsligt och utan förvarning gått bort är som att få en stor fet smäll rakt i ansiktet.....nu känns det som att det är alltför många som jag får se via fb att dom inte finns längre....så sjukt....fb ger mig ångest just nu och jag blir bara rädd för vad jag får veta där......kanske jag skulle hålla mig borta från det...men så är det andra saker som gör att jag mår bra också.....jävla skit....kommer att sakna den vännen, glad och rolig....peppade mig att fortsätta skriva och hon gav mig feedback....förstod att det är min terapi....mitt sätt att läka....en underbar vän som nu är borta......

Fick masa mig ur sängen sju i morse för att ringa vc och fick en telefontid åtta....skulle få komma till en läkare tjugo över tio så då satte jag framför tv:n i väntan på det....frös som en tok så hämtade täcket och la mig ner på soffan....vissa lär sig aldrig....somnade såklart och vaknade med ett ryck och kollade klockan....tolv minuter över tio....så jäkla snabbt har jag nog aldrig klätt mig, borstat tänderna och kammat mig förr....10:21 var jag på vc och jag hann inte ens sätta mig innan läkaren kallade in mig....så stressad var det längesen jag var, men jag hann!

Åkte ner till mamma idag och passade på att handla åt henne....det kändes inte bra i magen att låta henne sitta själv på sin födelsedag även om vi firat henne i lördags....så nu kan jag göra nåt annat en tisdag för en gångs skull....mötte även den finaste idag.....hjärtat gjorde en volt....

Hör din röst som säger att jag ska fortsätta skriva....och du sitter i din himmel och läser och fortsätter peppa mig....tack för att du var en sån fin vän och allt fint du sa......vi ses igen...nu får du och Anette och dom andra som gått före leda mig vidare på den ojämna slingriga väg jag vandrar på....jag är trygg med att ni leder mig rätt.....

Sovit som en klubbad i natt...hoppade in i duschen och gjorde mig klar för att åka till Oscaria och köpa nya tofflor till mamma...hennes är förskräckliga....till ica och handla det som skulle handlas till mamma men såklart glömde jag både blommor och kort....parkerade på Laxbrogatan och gick över Malmtorget tillbaka till ica och så samma väg tillbaka igen....såg han där....den finaste....den underbaraste människan i mitt liv....stannade upp och bara såg på han....den finaste....för alltid den finaste....åkte ner till mamma där vi möttes allihop....Jeppe, Alma, Emil, Anna, Magnus, Tovali, Älva,Lisa, Rikard,John, Lina,Lucas och Charlie....bara Erik med familj och Tobias med familj som fattades...men ibland är det så...vi kan inte träffas allihop....men så roligt och högt i tak när vi träffas....sån galen humor och sån kärlek....jag älskar verkligen våra träffar......så skönt att äntligen kunna sitta på bron och njuta av fina varma kvällar nu...oavsett om det är med en alkoholfri öl eller ett glas med alkoholhaltig dryck......det är bara någon som saknas...någon jag ville ha ha här ...han som stulit mitt hjärta och som har det kvar......

Vaknade vid tre i natt och var klarvaken...gick upp och kollade på tv en stund innan jag gick tillbaka till sängen och lyssnade på en podd....världens bästa sömnmedel...tog max tio minuter sen sov jag igen. Vaknade av att Lisa skrev på messenger och frågade om jag skull följa med ut till djäkens så det gjorde jag. Så underbart därute och så härligt att bara vara och leva i nuet....moster Alva och kusinerna från Ludvika, Sörvik och Blötberget kom och vi åkte till kyrkogården och planterade blommor hos mormor, morfar och morbror Tore, fortsatte sen till mamma där vi fikade och pratade gamla minnen....nu är det ju bara mina kusiner jag har att prata barndomsminnen med....det gör lite ont när jag hör dom prata om vad dom gör och hur dom ska bli gamla tillsammans....precis sådär som jag och Anette gjorde....men jag är glad att systrarna får ha varandra och att jag får vara en del av det....

Mår så bra just nu så jag blir nästan rädd...men jag tänker inte låta nån rädsla ta över....fortsätter att leva i nuet och njuta av livet, värmen och kärleken till dom jag älskar......

Vaknade strax efter sju i morse....gick upp och tog mina mediciner och kröp ner i sängen igen....lyssnade på en podd och lyckades somna om 45 minuter....in i duschen och gjorde mig redo för dagen. Hämtade Charlie på dagis kvart över tolv och så åkte vi ut till Djäkens. Så underbart skönt i solen och riktigt varmt i vattnet....om Charlie fick bestämma så skulle vi vara i vattnet hela tiden, men där är vi inte riktigt överrens...Lina,Lisa och John kom ut vid halv fyra och en stund senare var det dags för mig att åka hem och göra mig iordning för att hämta Inger i Vasselhyttan och dra vidare till Lindesberg. Träffade resten av kollegorna där och vi gick till Lasse Majas för att tacka av Maria som har gått i pension....en riktigt trevlig kväll med god mat och många skratt....ännu ett stort steg i rätt riktning....det är precis vad jag behöver för att inte falla....jag vill bara gå framåt men förstår ju ändå att det inte får gå för fort....ett steg i taget och leva i nuet....ska försöka så gott jag kan att fortsätta så, så blir det nog bra till slut. Kan ändå inte sluta att oroa mig för han....känns som att han inte är rädd om sig och det skrämmer mig.....

Vaknade halv sju av mig själv idag...när hände det senast. Väntade till sju och ringde vc som ringde tillbaka kl åtta. Då blev det fart på dom och jag fick en tid inom en halvtimme...så sjukt att man ska hela tiden behöva ringa och tjata och påminna dom....man måste fan vara tillräckligt frisk för att orka vara sjuk. Fick träffa en läkare som trots att han inte var svensk, pratade svenska så man förstod och verkligen tog tag i det som inte den andra jävla fetknoppen som inte förstod vad jag sa gjorde....om man ordinerar en medicin så måste man väl för tusan följa upp att den fungerar...men nu satte han in precis de mediciner som jag bad om för fyra veckor sedan...och till och med lyssnade på hjärta och lungor, vilket ingen annan har gjort....för första gången sen jag blev sjukskriven så kände jag mig glad och tacksam när jag åkte från vc....det tog bara fyra månader.....

Kranen i köket gav upp också så Trille fick ta sig en sväng hit men eftersom som han själv sa....var för fet och osmidig att krypa under diskbänken så fick en av de Estländska killarna komma och hjälpa till....men en ny kran kom på plats så nu hoppas jag att det inte blir fler missöden...

Lina ringde och ville att vi skulle åka till Djäkens och bada så det gjorde vi några timmar, så härligt skönt i vattnet....drog sen ner till mamma med lite mediciner som fattades innan jag kom hem och bara landade....trött som attan men ändå glad....en dag som tog mig flera steg framåt....en dag i nuet och morgondagen är en annan dag....den blir nog bra den också...ska hämta Charlie på dagis och hon och jag ska åka till djäkens....sen ska dagen avslutas i Lindesberg....ser fram emot det......

Var ner och tränade en timme idag...får tvinga mig själv att göra saker just nu. Duschade och åkte till ica och handlade åt mamma...ner till henne där väntade mer jobb...tvätta, hänga tvätten, bädda rent i sängen och ta fram kläder till duschen i morgon....känns som att jag kvävs just nu av alla måsten....kanske för att det aldrig är nog....hör bara: har du gjort det? Jag skulle behöva det...kom du ihåg att ringa hit och dit....kanske är det jag som bara är överkänslig just nu och överreagerar....en rektion på hur ledsen jag är att inte kunna åka till paradiset i år....det gör så inihelvete ont....fortfarande inte fått nån läkartid på vc, det har gått två veckor nu och ändå var det bråttom med det....orkar fan snart inte mer....ibland blir jag rädd för mina tankar.....kanske det blir en bättre dag i morgon....kanske jag kan gå ut och vara lite social....kanske.....

Såklart kom ett bakslag idag....hade ingen ork alls...det gör mig så ledsen och förvivlad för jag vill ju så mycket.Vill kunna göra saker med barnbarnen utan att det tar slut på min ork i flera dagar. Kunde väl aldrig tro att det skulle drabba mig...utmattningsdepression....inte jag som alltid varit så stark....men jag kanske var stark lite för länge.

Kom inte ur sängen förrän på eftermiddagen och in i duschen....bäddade rent i sängen också....det var väl det jag fick gjort idag....hade kläder på mig ca tre timmar sen åkte pyjamasen på igen....men i morgon är en ny dag, förhoppningsvis en bättre dag. Ska försöka ta mig ner och träna och så är det ju den där jäkla handlingen igen....det är fan att det är så långt till parkeringen och ofta tungt att bära, men som alltid så kommer jag att fixa det....vad har jag för val....

Ville fråga idag hur det hade gått igår, men så kom den där rädslan över mig....rädslan att fråga för mycket....så det fick vara...är så rädd att mista han så jag nästan stöter bort han istället....så dumt och ologiskt....men självförtroendet är som det är och då blir det fel fast jag vill nåt helt annat....

Vaknade samtidigt med Lovi idag...halv åtta...känns sådär precis lagom att vakna då...efter frukost och bäddning så tog vi på våra bikini och åkte till Djäkens....fy farao vad det blåste kallt...rena isvindarna så vi åkte hem igen och var en stund i lekparken i byn....känns lite skumt att vara där också då det är mest arabungar som håller till där och det känns som att svenska barn får stå tillbaka för att dom tar över allt.....precis som dom vuxna gör....

Erik och Jenny kom vid fyratiden och hämtade Lovi och vi fikade ute på bron...så många år sen vi kunde göra det, men med dom grannar jag har nu så känns det bara bra....

Värre är det där med mattänket igen....jag vill kunna äta enligt lchf....men det triggar mig till självsvält eftersom jag blir äcklad av att det enda det fan går ut på är ägg och det står mig upp i halsen.....känner bara lycka när jag kan vara utan mat en hel dag och ändå vet jag hur fel det är....det går bara inte att beskriva den känslan....känslan att ta makt över sig själv....så jag ska återgå till vanlig kost och försöka få i mig nåt iaf....det känns som lättare med det....har iaf hållt mig borta från socker och det är en seger i sig....

En dag med en klump i magen igen....både vill och vill inte veta hur det gick....känns som att han kommer så långt bort från mig....han som är mitt allt, den som jag älskar och kan göra allt för....den som gav mig livet tillbaka när jag trodde att allt var över...när jag inte litade på någon....den finaste jag vet.....

 

Sov riktigt bra i natt för en gångs skull....kanske lite för länge då jag vaknade alldeles för tidigt och lyckades somna om. Duschade och gjorde mig klar och åkte ner till mamma med mjölk,fil och nyponsoppa...allt för att slippa bära så tungt vid tisdagshandlingen...måste dela upp det lite...Jenny och Victoria kom med Lovi som ska sova hos mig i natt då alla är på crusingen...fy fan vad jag hatar den där jäkla crusingen....den ger mig bara ångest och ont i magen...men det är bara att gilla läget, bita ihop och låtsas som ingenting....

Lovi och jag åkte till Laxtjärn och hon badadae...iaf fötterna....tog en sväng med bilen till Ramsberg där det alltid brukar finnas älgar, men såklart inte idag....vi såg ett rådjur iaf....alltid nåt.  Lekte en stund i lekparken på byn innan det var dags att åka hem och få den lilla damen i säng....så mysigt att ha henne nära....jag sover alltid så bra när nån av de små ligger och sparkar på mig....har saknat det sen barnen växte upp....så mysigt att ha en annan människa så nära och lyssna på andetagen som ger ett sånt lugn.....

Önskar bara att jag kunde finna lugnet hos den där andra också.....men en sån här kväll ger han mig bara ångest....jag vill ju att han ska göra det han tycker är roligt så det är inte det....det är mer ångesten sen förra året som spökar....måste skärpa mig med det.......

Trodde att jag skulle kunna somna i tid igår då jag var så jäkla trött...men inte...hatar att ligga och sno och det blir bara varmare och varmare i sängen....bara att gå upp igen och inse att den störste svikaren av alla män har övergett mig än en gång.....somnade till slut bara för att vakna efter ett par timmar och fick då ligga och sno en lång stund innan jag somnade igen....en mugg te och en tunnbrödsmacka senare var det dags att hoppa in i duschen och försöka göra det bästa av även den här dagen. Känner bara en stor jäkla oro i kroppen och det funkar inte att vara här hemma när jag är själv....for en sväng till Lindesberg och träffade en fd kollega som jag inte sett på länge....så fräsch och fin hon var....kanske för att hon inte längre behöver kämpa mot ondskan....det sista hon sa till mig var....du vet ju vad det är som gör att det är kaos och att människor mår som dom gör...ja jag vet var felet ligger men det är svårt att komma åt psykopater......

När jag inte kunde sova igår så kollade jag på en film och rätt vad det var så tjöt det i hela huset....det var brandlarmet som gick....ut i köket och kollade och stängde av det...tog två minuter så tjöt det igen och det var ingenstans det brann eller kom rök...efter tredje gången så tog jag ur batteriet.

Ska göra ett försök att sova ordentligt i natt för i morgon kommer en av dom jag älskar mest av allt....och som jag vet älskar mig av hela sitt lilla hjärta....samtidigt som det är en av de värsta helger jag vet....vill inte se nåt jag inte fixar på fb....men det styr jag inte över och kärleken blir inte mindre för det......

 

Ibland känns det som att jag inte orkar mer....vad har jag för livskvalite när jag hela tiden måste tänka på om jag orkar gå så långt som jag vill...om jag har orken att gå in på ica när jag egentligen behöver det...men det enda jag måste göra är att vänta...vänta på att få en läkartid till vc så rätt mediciner kan ställas in, men trots att det är lite bråttom med det så är det bara att fortsätta vänta....känner att jag orkar inte så mycket mer nu och det som räddat mig är min fina dotter som funnits där varje dag med prinsen i mitt liv....vet inte hur det skulle gått annars....såklart ingen märker nåt när jag möter någon eller när jag skriver på fb....men smärtan både fysiskt och psykiskt börjar bli alltmer ohanterbar....händer inget snart så orkar jag inte mer....satt och tittade på det vi fick skriva till varandra och sätta på ryggarna på uskutbildningen....där står, skrattar mycket, är alltid glad, blir glad av dig...men var tog skrattet och livsglädjen vägen....önskar bara att jag hittar tillbaka dit....och jag vet att jag har hjälp av mina underbara ungar...dom jag lever för, dom som alltid varit nummer ett för mig, mina andetag, det finaste och bästa jag någonsin gjort.....tillsammans med han, han som stulit mitt hjärta ska jag hitta livsglädjen igen....bara jag slipper denna väntan och smärta.....

Åkte till sommarstugan i Kölsjön igår och var där hela dagen....Lisa och John kom efter jobbet och Rickard på fyrhjuling lite senare. Så underbart där, lugnt, tyst och inte en människa i närheten...var till Solrosen och köpte blommor till Anette som jag åkte och planterade....känns så jävla sjukt att göra det....hon ska inte vara där...hon ska vara bortrest och komma hem snart....jag är halv utan henne....visste inte att det kan göra så ont så länge....pratade med Jeppe i lördags och han kommer med familjen om två veckor....om det gör så ont i mig hur ska det då inte kännas för han.

Idag var en sån där handlingstisdag åt mamma igen....åkte ner och tränade en timme först och samlade krafter...fy tusan vad jag hatar dom där dagarna....ska jag bära varorna från affären och behöva vila flera gånger eller ska jag ta kundvagnen till bilen och gå tillbaka med den och det tar stopp för jag går för långt.....pest eller kolera...men jag biter ihop och gör det som känns bäst just där och då.

Kan inte vara hemma heller då tycker jag att väggarna ramlar över mig och det gapas på alla jävla språk...är ju tvungen att ha fönstren öppna i värmen....så det blir många bilturer....såg den som gör mig svag....blir glad bara av det....alltid något....

Ska försöka sova i någorlunda tid idag och komma iväg till paradiset vid Kölsjön så fort som möjligt....har nog inte insett innan jag tvingats tillbringa så mycket tid hemma hur mycket jag inte vill vara här......

Idag var ingen bra dag...solen sken och det var varmt, men jag hade ingen ork.... ville inte vakna...sov till och från hela dagen och klev inte ur sängen förrän klockan var närmare sju på kvällen....alldeles för många tankar som snurrar i huvudet....önskar att h*n inte hade berättat för mig vad h*n ska göra nästa helg....det är som en stor klump i magen och jag vill inte tänka på det, men gör det ändå...orkar inte ha så här ont längre....allt tar sån tid och man känner sig som nånting som kastas hit och dit och ändå händer aldrig nåt konkret....

Orolig för att h*n sover alldles för lite också....det verkar bli värre och värre med den saken...det är inte ok...h*n är inte rädd om sig och mister jag h*n så vet jag inte om jag orkar så mycket mer....Ska försöka somna i tid i kväll så kanske jag mår bättre i morgon...är fortfarande trött....

Idag fyller hon år...mitt första barn och min första riktiga kärlek....tog med mig den som är en av mina största kärlekar idag och åkte till Storå...såklart var hennes mamma och bonuspappa med också, men dom fick åka för sig själva....ska mormor med så ska Charlie vara med mormor.....älskade unge. När vi kom dit så var den andra av mina stora kärlekar där....lilla Lovi som också står mig nära....mormors prins och lilla mini Anna....

Åkte ner till mamma då Anna skickade med mig en bit smörgåstårta till henne....älskar att mina barn är så omtänksamma och kärleksfulla....vek tvätten hos mamma och skrev en nota för handlingen på tisdag....den där ångesthandlingen då jag inte vet hur det ska gå....men hittills har jag löst det....fick känna på andras dåliga måeende idag då h*n tycker att det är en bra ide att försöka vara översittare, men jag la tillbaka det på h*n utan att behöva säga ett ord.....lägger ingen energi på människor som är dumma i huvudet. 

Kände mig inte helt ok när jag kom hem och hjärtat slog helt ojämt....försökte andas lugnt och la mig i sängen och höjde fotändan med kontrollen....låg så en stund och bara andades och det kändes bättre....men blåmärket på vänster bröst, precis som att nån har nypt mig det sitter kvar....så skumt, först ett rivmärke över hela höger vad.....sen ett rivmärke över höger knä och nu ett blåmärke på vänster bröst....och allt medan jag sover......inget av rivmärkena kan jag ha gjort eftersom jag inte kan böja benet så högt...och blåmärket gör varken ont eller ens är ömt. 

Förstår att alla andra tittar på mellon i kväll, men jag orkar inte titta på 26 skitdåliga artister så det får vara....

försöker hålla mig vaken och känna mig nära han.....han som betyder mer än han förstår.....han som är mitt hjärta....han som gör mig glad när jag är ledsen...han som vet mer om mig än många andra....han som är det finaste jag vet......

Jag och Charlie vaknade samtidigt idag strax före nio...skulle fixa lite frukost till henne men yoghurt och tunnbrödsrulle dög inte...nej det skulle vara oboy också så hon kommenderade mig att klä på mig så vi kunde åka och handla....såklart jag gjorde som hon sa. Lina kom efter jobbet, (hon slutar tolv på fredagar) och hämtade lillskruttan....mormor jag vill bo hos dig så kan mamma vara mormor istället sa hon...lilla toka det tror jag inte hon vill egentligen.....nåt som gjorde mig ledsen och jag fick en klump i magen av var när hon frågade mig vad det var för dag i morgon....det är lördag sa jag...jag gillar inte lördagar sa hon...varför då sa jag...jo jag gillar lördagar för att då får man äta godis, men jag gillar inte lördag för då är det snart pappavecka....det skär i hjärtat på mig att barn ska behöva ha det så...sluta var egoistiska föräldrar som bara tänker på vad ni vill och era rättigheter...lyssna på barnen och gör det som är bäst för dom....

Städade köket och toan idag...tar sin tid men det går...bara jag vilar emellanåt....kände idag att snart ger jag upp....händer inget med operation och allt annat så skiter jag i det här....bara tanken på alla jag älskar håller mig borta.

Tappade orken och tron på människor ett par dagar....när någon gör fel och lägger skulden på någon annan 

så faller jag....och det gör ont. Det tar mig snabbt tillbaka 25 år i tiden när jag alltid fick höra att det var mitt fel....mitt fel att han slog....hade inte jag sagt eller gjort si eller så så hade han aldrig slagit...ibland sa han saker som att jag skulle ha sagt som jag egentligen visste att jag inte hade sagt, men ändå fick han mig att tvivla....kanske jag hade sagt det ändå...kanske jag har glömt det...kanske det är mitt fel i alla fall....det kommer tillbaka när jag återigen blir behandlad så, men skillnaden idag är att jag vet att det inte är mitt fel, och efter att jag gråtit både av ilska och att bli behandlad så igen så tar jag nya tag och låter inte den människan ta över....men jag säger bara som det är på ett konstruktivt sätt och låter det vara bra så. Är det nånting jag har lärt mig så är det att inte bråka i onödan och välja mina strider....jag backar hellre än att bråka....kanske nån tycker att jag är feg och konflikträdd....men det är jag inte...jag kan ta konflikter men då ska det vara på ett konstruktivt sätt.....

Idag har vi varit i Kölsjön hela dagen....så underbart och varmt och soligt....älskar såna dagar med dom dom jag älskar omkring mig....så skulle jag vilja ha det jämt....lugn och ro och njuta av tystnaden....bara ha dom jag älskar omkring mig.......och i natt får jag ligga och lyssna på andetagen av en annan människa....det ger mig ett lugn.....älskade lilla  Charlie...du är solen i mitt liv.

 

Vaknade när klockan var sex av ett pling från messenger....är så trött på människor som inte förstår att man inte skriver den tiden på dygnet om det inte är nåt viktigt....somnade om och sov till halv elva....jävla skit. Så blev det ingen träning idag alltså...åt ett par fröknäcke,ett ägg och en mugg te....en ingefärashot och en vitamintablett i ett glas vatten som alla andra mornar....gick ut och satt i solen en stund och mina nya grannar kom ut och pratade....så härligt att ha grannar som man kan prata med och som inte vill att det ska se ut som det gör här på gården. Handlade åt mamma idag istället då jag ska till regionhälsan i morgon....och den så kallade chefen ska vara med...idag fick jag ett brev från henne om löneökningen....utan att jag varit på lönesamtal och en månad efter att mina kollegor fått sitt besked....så jävla patetiskt....hon vet att jag skulle ha ifrågasatt det i morgon....men det finns ändå mycket att ifrågasätta hos henne.....

Får som ingen ro i kroppen och känner att det mesta är skit...det blir det när varken byxor eller kjolar jag hade förra sommaren inte går ihop.....allt har satt sig på höfter,mage och tuttar....så blir det när man inte kan träna och dessutom föll till förfall....försöker hålla mig till lchf igen och verkligen se till att äta regelbundet....

Ska försöka att hålla mig ifrån att lägga ut saker på fb också som jag inte dubbelkollat....blev en dundermiss igår som gav mig riktig ångest...hur fan kunde det bli så fel....gjorde om och gjorde rätt men det känns iaf helt åt helvete....

Orolig sömn i natt också...fan vad jag hatar såna perioder....vet inte varför det blir så men det är som att mardrömmarna avlöser varandra och jag vaknar och är alldeles svettig och kan inte somna om på en lång stund.Träffade mina nya grannar idag....så glad att äntligen fått normala människor som grannar....en familj med mamma pappa och en elvaårig flicka som sitter i rullstol. Flickan pratar bra svenska och hon berättade att hon har två syskon kvar i Kosovo, tvillingar en pojke och en flicka på åtta år. Dom gråter och längtar efter sin familj men jag vet inte varför dom inte får komma hit....jag frågade flickan men det enda hon sa var att det går inte. Anledningen till att dom kommit till Sverige är att flickan behöver operationer och har redan opererats tre gånger i Uppsala...det är något med ryggen...jag vet inte riktig vad, men tror att det är ryggmärgsbråck.Jag gav henne tillgång till mitt wifi i hennes telefon så hon kan hålla kontakten med de två barn som är kvar där....kanske är jag naiv och dum återigen, men jag vet hur viktig familjen är och jag skulle bli tokig om jag inte fick ha kontakt med min familj om det skulle vara så att jag var tvungen att flytta till ett annat land....jag får väl vara dum då men för mig känns det rätt i hjärtat och så får jag väl ta smällen om det är fel.....

Suttit ute i solen idag med Lina och pratat så nu har solen tagit rejält....älskar solen och värmen....det får mig att må så mycket bättre....nu återgå att kolla debatten på tv....Jimmie äger dom alla ......

Somnade så fort jag la huvudet på kudden igår....kanske för att jag kände mig lugn efter att ha pratat med han som betyder så mycket, han som jag berättar mer för än vad jag gör till någon annan....han som jag litar mest på av alla män...den enda man jag litar på. 

Vaknade fyra och kunde inte somna om, hann lyssna på två poddar innan John Blund kom tillbaka...sov till halv tio och gick in i duschen...hörde brandbilar som tutade och när jag klev ur duschen så kände jag en stark lukt av brandrök....det var huset mittemot som brann...min första tanke var att det kunde finnas nån kvar därinne eftersom jag sett missbrukare som är hemlösa som hållt till där, men som tur var så var ingen där.

Eftersom brandbilarna blockerade vägen för mig så kom Lisa och hämtade mig vid posten när vi skulle åka ner till mamma och tvätta fönster och byta gardiner överallt....tur att jag har mina underbara ungar som hjälper mig med mamma,vad gjorde jag annars. Det tog ändå nästan fyra timmar att bli klara...men då fikade vi också.

Åkte upp en sväng till Anette i kväll och sen till ok och tankade bilen....såklart stod han bara där....han som får mitt hjärta att slå dubbla slag och får mig helt ur balans....så galet....men känslor som man inte rår över hur mycket man än vill....

 Vaknade av att telefonen plingade och när jag kollade på klockan så var den fem över sju....hur kan man vara så dum så man skriver på messenger så tidigt och dessutom nåt som inte är alls viktigt....inget jag tänker svara på iaf....så började min dag och fortsatte i samma anda. En man jag litade på visade sig vara precis så falsk som alla andra....varför kan jag aldrig lära mig....måste jag vara så naiv och lättledd hela tiden....men jag litar forfarande på han...den finaste....han har aldrig gett mig en anledning att tvivla och jag tror att han är den enda mannen jag någonsin kommer att lita på överhuvudtaget....jag har försökt, men det slutar alltid i katastrof....

Var upp till Anette och tände ett ljus och pratade med henne en stund.....träffade en kvinna där som liksom jag söker lugnet och stillheten där....åkte över byn och såg nån som gav mig ett hugg i magen....vet inte hur och varför men jag var inte beredd.....så det blev ett planlöst åkande tills jag kunde åka hem igen....tittar på hockey och tar en öl för att fira att nu är det tre månader sen jag skippade ännu ett beroende....jag kan när jag vill...och vill jag något så är det bara fokus på det och envisheten tar mig dit......

Besök hos både sjukgymnast och läkare igår och en tur ner till Storå för att lämna läkarintyget gjorde att jag var helt slut....hann med en sväng till Anna,Magnus,Tovali och Älva också....låg och halvtittade både på tv och I-Paden mer än så orkade jag inte...och frös som en jäkla tok....flanellpyjamas, filt och duntäcke och ändå blev jag inte varm.Var inte direkt varmare i sängen sen men sov som en klubbad säl till nio. Gick upp och tog en mugg te och en knäckemacka....letade fram träningskläderna och åkte ner till sjukgymnastiken....20 minuter på löpbandet som uppvärmning och sen styrka...både armar och ben. Är rädd för att jag kommer att känna att jag har vissa muskler iaf och att dom kommer att göra ont....men jag ska ändå åka ner och träna i morgon igen. Känner att jag fixar det nu när jag mår bättre och jag vet ju att när man tränar så mår man ännu bättre...så dags att bryta den negativa spiralen och se framåt. En vit månad ska jag ha också...så inget glas vin till helgen....nåja det finns andra saker att dricka som också är gott så det är ingen större uppoffring.

Var ner med klagomålsblanketten till chefen på treskillingen idag....det var en annan anhörig som skrev till mig tidigare och hade samma problem....så jag hoppas hon också lämnar in ett klagomål. Var in till mamma och fikade när jag ändå var där och skulle nån av dom som inte kan prata svenska komma så skickar jag iväg dom och hjälper mamma själv. Jag vet vad som ska göras så det är inga problem. Ett friskhetstecken det också att humöret har kommit tillbaka....att jag inte backar när nånting är fel.Att känslor som jag är rädd för inte skrämmer mig längre....bara att fortsätta på den här banan så kommer det att bli bra........

 

En natt med orolig sömn...låg kvar i sängen i det längsta...hade helst inte gått upp överhuvudtaget, men eftersom det är tisdag så var jag ju tvungen....den där handlingen som jag hatar....in i duschen och sen till ica och handla åt mamma....trots att jag försökte skynda mig så hann värken komma och jag trodde inte att jag skulle ta mig till bilen. Men bara att bita ihop och göra det som måste göras. När jag kom ner till mamma var hon allt annat än glad....det hade kommit ännu en utländsk man som skulle hjälpa henne....en som hade varit med till mamma en gång och nu skulle utföra allt som hon ska ha hjälp med....hon fick tala om för han varenda grej han skulle göra och till slut tröttnade hon och sa inget mer....så symbicorten mot astman och sista ögondropparna fick hon aldrig....inte hjälp med att borsta tänderna heller....bädda upp sängen fick hon också göra själv så gott det gick...snart är det fler invandrare som jobbar där än svenska, att dom sen inte behärskar språket eller vet vilka sysslor som ska utföras verkar inte ha nån betydelse längre....det finns ingen trygghet i boendet längre i äldreomsorgen....så nu ska jag återigen skriva en klagomålsanmälan och lämna till chefen...är fullt medveten om att jag blir ansedd som en besvärlig anhörig och en bitch...men det skiter jag fullkomligt i för min mamma ska den hjälp hon behöver, jag gör ju egentligen det mesta åt henne så det som dom ska göra kan inte vara alltför betungande att lära sig. 

Måste upp tidigt i morgon och återigen ringa vc om förnyat sjukintyg....så jävla drygt att behöva hålla på med det varje månad när dom vet att jag inte kan jobba innan jag blivit opererad....men bara att göra och bita ihop även med det....en tid hos sjukgymnasten kl 11 också...tur att dom skickar smspåminnelser annars hade jag väl glömt det....det där ljuset i tunneln...det är fan långt borta......