orkar man så mycket mer

Ibland känns det som att jag inte orkar mer....vad har jag för livskvalite när jag hela tiden måste tänka på om jag orkar gå så långt som jag vill...om jag har orken att gå in på ica när jag egentligen behöver det...men det enda jag måste göra är att vänta...vänta på att få en läkartid till vc så rätt mediciner kan ställas in, men trots att det är lite bråttom med det så är det bara att fortsätta vänta....känner att jag orkar inte så mycket mer nu och det som räddat mig är min fina dotter som funnits där varje dag med prinsen i mitt liv....vet inte hur det skulle gått annars....såklart ingen märker nåt när jag möter någon eller när jag skriver på fb....men smärtan både fysiskt och psykiskt börjar bli alltmer ohanterbar....händer inget snart så orkar jag inte mer....satt och tittade på det vi fick skriva till varandra och sätta på ryggarna på uskutbildningen....där står, skrattar mycket, är alltid glad, blir glad av dig...men var tog skrattet och livsglädjen vägen....önskar bara att jag hittar tillbaka dit....och jag vet att jag har hjälp av mina underbara ungar...dom jag lever för, dom som alltid varit nummer ett för mig, mina andetag, det finaste och bästa jag någonsin gjort.....tillsammans med han, han som stulit mitt hjärta ska jag hitta livsglädjen igen....bara jag slipper denna väntan och smärta.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0