marithape carpe diem

Den här månaden har varit riktigt dålig...nu kan det inte bli så mycket sämre iaf. Massor med snö har det kommit och kallt som attan dessutom. Ett ryggskott delux fick jag till råga på allt och jag tror ta mig tusan att jag aldrig haft så jäkla ont. Det gick inte att sova längre än 1-2 timmar åt gången på natten så resultatet blev att jag sov nån timme åt gången dygnet runt:( Till slut gick det inte längre utan det blev ett besök på akuten som resulterade i en jäkla massa medicin som gör att jag sover nog de flesta av dygnets timmar...men skit samma bara det inte gör ont.
Pappa fick en tredje hjärtinfarkt sen i Juli och bilens kylare ville inte vara med längre....så lagom kul när man har 2½ mil till jobbet och bussförbindelserna och mina arbetstider inte alls kommer överrens. Men det löser sig väl, det brukar ju göra det till slut.......

Jag tycker egentligen inte att man ska ångra något, men visst finns det saker man ångrar i livet, men å andra sidan har jag ju blivit den jag är pga allt jag gjort, även saker som jag ångrar för där har jag ju fått en erfarenhet. Visst kan man ångra saker som har gjort att ens mående har blivit skit flera år senare, men även där har det ju gett mig något och så småningom kan jag använda den erfarenheten till nåt bra genom att hjälpa andra. Att gå omkring och ångra saker gör att man bara blir bitter så det är bättre att ta det som en lärdom och gå vidare i livet.

Min favoritfödelsedag, ja det finns det inte heller nån...när jag var yngre så hatade jag att fylla så sent på året så mina födelsdagar har väl inte varit så där jättekul och sen att dessutom fylla år fem dagar efter julafton, två dagar så nära varann och sen inget på ett helt år, usch vad jag tyckte det var tråkigt. Nu som vuxen spelar det ingen roll, men när man skulle fylla 15, 18 och 20 då var det inte kul alls när kompisarna fick göra allt långt före, en del var ju så gott som ett år äldre fast vi var födda samma år.

Mitt favoritminne skulle det vara här, men ärligt talat så kan jag inte komma på nåt som skulle vara en favorit....trots att jag tänkt i flera  dagar, svårare än man tror det här:)

Får väl bli två inlägg idag eftersom jag inte orkade igår:) Det var inget lätt ämne må jag säga...min första kyss! Ärligt talat så är det så jäkla länge sen så det har jag faktiskt glömt....men den första som betydde nåt det var med han som var min första riktiga kärlek :)

Mina drömmar ja vad har man för drömmar egentligen. Kanske att jag skulle vara mindre feg och göra precis som jag vill...säga upp mig från jobb och lägenhet och bara dra iväg nånstans....att känna att man lever och inte bara existerar, ja jag vet att det är bara jag som kan göra nåt åt det och en dag så kanske......

Så ska jag återigen skriva vad jag har på mig. Pyjamasen har åkt av iaf, kan ju inte gå och sunka i den jämt heller hur skön den än är:) Så idag har jag svarta strumpor med blommor på,  jeansleggings och en svart top med Musse Pigg på.

Den här veckan känns som man kunde stryka ur almanackan...började ju min 9dagars ledighet i måndags och det är ju helt ok. Men sen i onsdags startade helvetet, ryggeländet som har spökat nästan hela mitt liv.Det började när jag gick på högstadiet och det upptäcktes att jag har skolios, det betyder att ryggen är som ett S i ryggslutet och när jag började i vården sa dom att jag inte skulle kunna hålla på i så många år med det, men det har jag gjort iaf trots att ryggen har bråkat med mig...men nu vet jag varken ut eller in längre:( Nåja vi får väl se...
Tisdag kväll var Anna och Trollungen på besök och det resulterade i magsjuka, troligtvis för att jag pussade på trollet! Onsdagen hade nämligen hon oxå magsjuka så torsdag och fredag tillbringade hon här eftersom dagis har 78 timmarsregel vid magsjuka och det är väl bra det. Så det blev en del måla, sjunga, pussla, leka med lego och titta på Teletubbies X antal gånger. Men sen har resten av vecka gått i lathetens tecken, fick för mig att ryggen var kroppens sätt att säga att det har varit för mycket...både av jobb och emotionella saker, saker som börjat komma ifatt och som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera, men jag antar att dom måste upp i ljuset annars kommer jag aldrig att bli av med dom.Ett steg i rätt rikning antar jag att jag tar tag i det.
Ska fortsätta söndagen i samma anda och se fram emot nästa vecka som bara kan bli bättre.......

Eftersom jag inte använder handväska mer än i nödfall så är det ju inget att skriva om det! Det jag behöver, nycklar, försvarets hudsalva och mobilen det har jag i jackfickan. En virrpanna som jag kan inte ha nån handväska för den blir bara kvarglömd överallt:)

Mina syskon. ja det är ju några stycken...jag är äldst i skaran och Sen kommer i tur och ordning Stefan, Roger, Anette, Robert, Johan, Elin och Emma. Vi är alltså åtta syskon. En av oss Roger är numer en änglabror och som jag saknar så mycket. Jag brukar gå till minneslunden och prata med han. Robert har jag aldrig träffat....vet inte om jag kommer att göra det heller, men det skulle jag gärna göra, är lite nyfiken på om han är lik nån av os andra.men eftersom jag inte har nåt födelsedatum på han så är det inte så lätt och en far som inte vill prata om han. Nåja det ger sig nog självt såsmåningom. Ibland kan det nog kännas lite knepigt att mina äldsta barn är äldre än mina syskon och mellan Johan och Tobias skiljer det bara sju veckor och dom gick i samma klass på gymnasiet....Emma och Lisa är oxå lika gamla. Emma som är min favoritsyster och som jag har mest kontakt med, hon är så snäll, rolig och lika impulsiv som jag men ändå så klok:)

Det var idag jag skulle berätta vad jag har på mig...ja det är ganska snart gjort eftersom jag har mått illa hela natten och mer än halva dagen och dessutom har så innih*****e ont i ryggen så är det min pyjamas som varit på hela dan:) Blå-vit-röd rutiga pyjamasbyxor i flanell och en röd tröja och så naturligtvis mina mysiga tofflor med fårull inuti.