marithape carpe diem

Två nätters jobb blev helt plötsligt tre...men vad gör det då får jag bara mindre tid att övertänka....blev en sån natt ändå när jag såg att det lyste i fönstret hela natten och även på morgonen....att det kan göra så ont......idag hade ssk ringt till mig två gånger men jag hade mobilen på ljudlöst så jag hade inte vaknat av det....inte heller vaknat av min mobilväckning då jag hade ställt in den på 13  men inte aktiverat den så när jag vaknade var klockan 16:05....blev full fart att hoppa i käderna och åka ner till Solgården där ssk kom in i mammas rum efter en liten stund då hon sett att jag var där. Så glad och tacksam att hon var tillbaka.....den info jag fick idag var tio gånger mer än jag fått på hela veckan....och även en fin engagerad personal som hade vett att presentera sig och som jag kände var rätt person på rätt plats....ingen jävla Thailändska som inte har förstått det där med bemötande och värdegrund...ja jag mötte även svensk vårdperonal som hellre satt med mobilen i personalrummet än tog hand om vårdtagare och anhöriga. Nåja det lägger jag bakom mig för jag vet att Anna finns där och det räcker långt....och kärleken till mina fina ungar som finns där alltid....och kärleken till han....den finaste, den som aldrig tar slut......