lchf igen

Går tillbaka i tiden och ser hur året som gick har varit.....kan se den förtvivlan jag hade i januari, har den förändrats? Ja till en del....men inte helt. jag har fått den operation jag var så rädd för, rädd för att bli sövd men kan med facit i hand konstatera att en operation idag och på 80-talet inte går att jämföra. Den underbaraste narkossköterskan som såg min rädsla och som gav mig en trygghet jag aldrig kunnat ana.......jag kommer aldrig mer att vara rädd för att sövas.....det finns änglar i vården och människor på rätt ställe. Jag har fått verktyg att klara av min ångest och utmattning, men är så jäkla rädd att ramla igen....att det där mörka svarta hålet ska dra ner mig för långt så jag inte tar mig upp trots alla hjälpmedel. Det är så lätt att trilla över kanten igen....behövs så lite för att det ska ske......jag vill inget hellre än att gå vidare, att jag ska kunna göra det utan att få den där sparken i ryggen....men det sker om och om igen.....och så mattänket som varit helt åt helvete en längre tid.....kan man överleva på bara nudlar och ketchup....ja det kan man man säkert men kroppen far illa.....känner hur kilona bara lägger sig på mig, inte bara för det destruktiva mattänket utan även för att jag varit begränsad av att kunna röra mig som tidigare....ser det som att lchf trots att det triggar mina ätstörningar är ett bättre alternativ än det här....så efter i morgon då jag får besök som stannar över natten så tar jag tag i mattänket och förhoppningsvis får det mig att må bättre för övrigt också.....jag ska iaf ha det i fokus när jag går vidare i livet.......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0