marithape carpe diem

Nu har jag varit hemma en vecka och det känns som att jag är i en karusell....hela världen snurrar och jag hinner inte med i den farten....mamma har nåt slags hjärnspöken och ser texter i en maskin som hon kan läsa och jag har varit i fjällen och gift mig men jag har tagit hennes pengar för att gifta mig......hon säger att hon läst att min bror stefan har prostatacancer och blivit så smal, han har separerat från sin sambo och jeppes son Emil är död....hon har blivit lovad en en lägenhet av fastighetsbolaget  på kyrkvägen på nedre botten så hon kan gå ut själv....ja hur mycket skit som helst och ibland orkar jag inte lyssna på allt och hotar med att åka hem igen och då slutar hon......däremellan är hon hur klar som helst och pratar som vanligt. Igår hade hon klätt av sig själv och gjort sig iordning för natten innan personalen kom för att hjälpa henne och hon vägrade både kvällsfika och ögondroppar....jag gör väl vad fan jag vill var det svar jag fick varför....och såklart hon gör vad fan hon vill.....känner att vara mamma till sin mamma är inte vad jag vill......det var inte så jag tänkte att den sista tiden med min mammma skulle bli.....