att orka

Vet inte hur jag ska hantera alla känslor.....rädslan för allt.....hur hon använder sig av makt, en makt jag vet bara slår tillbaka , men ändå påverkar mig så innihelvete....är så tacksam för mina fina kollegor som vet vad jag pratar om, som vet vad som händer. Önskar allt bara tar slut för nu orkar jag inte mer.....samtidigt som jag vet att det är precis det hon vill....då har hon fått mig precis dit jag inte ville.
Känner mig trött och fruktansvärt ensam just nu....ensam i mina tankar då jag inte vill lägga nån börda på någon jag älskar....är så tacksam att ha dom jag älskar nära....min mamma, mina barn, den finaste och barnbarnen....utan er hade jag inte orkat så här långt.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0