marithape carpe diem

Den där tröttheten...den där jäkla förlamande tröttheten...den är nog värst av allt. Vaknade vid niotiden och tänkte att jag kan ju faktiskt ligga en stund och lyssna på en podd och vakna till....ja jag hörde väl lite mer än hälften av podden sen vaknade jag och den var slut....det bara händer, jag märker inte ens att jag blir trött utan bara somnar .

Fick ett sms från apoteket att mammas ögondroppar äntligen hade kommit...dom som varit restnoterade sen november....fattar inte hur det kan vara så....men nu får hon dom iaf i morgon när jag ska åka till henne med Erik, Jenny och Lovi. Sen kommer Lisa,Rickard,John,Lina,Lucas och Charlie hit när vi kommer hem och vi ska äta middag tillsammans. Så nu har jag ägnat kvällen åt att göra kalops...två grytor blev det....potatisen och riset fixar vi efter vi kommit hem från mamma. Ska göra två äppelpajer i kväll också.....så jäkla roligt att göra mat till många...det är något jag saknar och därför blir det som oftast inget alls....det är inte roligt att bara göra till sig själv.

Någon jag älskar och har närmast hjärtat gör mig så förvirrad....det kommer tillbaka som en jävla käftsmäll hela tiden....så som det var med C....gör jag nåt fel?...det är något jag egentligen skulle jobba med mer....den känslan av att göra fel och inte förstå varför....återigen den dåliga eller obefintliga självkänslan....att vara den som gör alla till lags, tillbaka till den där flickan som ville bli sedd av sina föräldrar.....som gjorde allt för att prestera...men som ändå aldrig dög.....