marithape carpe diem

Sov alldeles för länge idag...fattar inte hur det gick till för jag har sovit hela natten utan att vakna en enda gång. Duschade och blev sittande vid datorn utan att ens klä på mig...känner mig lat, men förstår att det inte handlar om det....kände att jag inte orkade vara här så det blev en tur till Ludvika...känns så skönt att kunna åka dit utan att vara rädd....köpte nya gardiner till vardagsrummet, med en förhoppning om att må lite bättre men jag vet ju att jag lurar mig själv.....det kan aldrig bli bättre här....var till Lidl och Rusta...sen sa mina knän att att nu funkar det inte längre....det gör för ont....är så jävla trött på att vara så begränsad...att inte kunna göra det jag vill utan att tänka på att jag måste kunna sätta mig en stund....får jag inte en operation snart så orkar jag fan inte mer.....

sen han som förvirrar mig totalt.....han som fick mig att leva ...som varit den som jag känt mig trygg med och som jag älskat precis lika mycket som jag älskar mina barn och barnbarn....som jag älskar nu också såklart men som jag ändå backar för ...är så rädd att vara för mycket....så jag ser inget annat än att backa och älska på avstånd....han vet ändå var jag står och kommer alltid att stå.....en kärlek som är för evigt.....