marithape carpe diem

 En av den allra bästa filmer jag vet gick på tv11 igår kväll...jag bara älskar den filmen och har sett den hur många gånger som helst....trött som attan så nickade jag till ett par gånger på slutet men sen gick jag som vanligt med ett öga öppet till sängen och somnade på en gång. Men vaknade efter en halvtimme och lyckades somna om igen för att vakna efter ytterligare en timme och vara klarvaken...jag blir galen på dessa nätter då jag går fram och tillbaka mellan sängen och tv:n och det är fan lögn att sova....såklart stängde jag av larmet som jag satt på halv tio i förhoppning att kunna vakna då...och vaknade halv ett...jävla skit! Duschade och for ner till mamma och möttes av orden: finns du kvar....jag hade ändå sagt till henne att jag inte skulle kunna komma förrän på tisdag....kändes som ett slag i magen...jag är hos henne så ofta jag kan och gör det bästa jag kan...men även där räcker jag inte till....kunde jag ge tio år av mitt liv för att få ha kvar min syster tio år till så hade jag gjort det...fan vad jag saknar henne...det här jävla livet är inget liv iaf.....varför är livet så orättvist att gamla människor som ligger som kollin och inte ens vet om att dom lever, dom får fortsätta leva och dom som har så mycket kvar att leva för dom tas bort....finns ingen risk att jag blir religiös och tror på nån gud iaf....sorry morfar....

Värken i ryggen tar också död på mig, men jag biter ihop och säger inget...vad skulle det tjäna till. Jag får gå den stund jag kan och sen se till att jag kan sätta mig en en stund så funkar det. Kanske jag ändå ska ringa vc och få en remiss till ortopeden...kanske det var dumt att hoppa av när operationen var så nära...ja det är bra att vara efterklok, men hur går det med mamma när inte jag kan göra allt åt henne.....och hur klarar jag ekonomin när jag måste vara sjukskriven tre månader....jag har ju inte varit hos Rolf sen i somras, kanske det blir bättre om jag går dit....vad vet jag...allt är ett jävla kaos just nu och orken finns inte för nånting....