marithape carpe diem

Ibland finns den inte där alls....energin att göra nåt överhuvudtaget. Nu har jag inte varit i kläderna sen i lördags....vandrar mellan säng,soffa och dator.....tänker att det får vara så just nu, jag gör vad kroppen säger att jag ska göra...så många tankar som snurrar när man ligger här ensam, tankar på att det aldrig tar slut....så fort man bara gör en antydan till att resa sig så kommer nästa spark. Men i morgon måste jag resa mig, det är ju tisdag och handling åt mamma, hon går först iaf...så nu sätter jag mobilen på väckning och ser till att komma upp i tid, in i duschen och på med kläder...det kommer att gå bra....det finns inget annat.

Ingenting har jag hört från FK heller....så jag lever ännu i ovisshet om dom ens kommer att godkänna min sjukskrivning.....kanske livet skulle kännas lite lättare om jag slapp den ovissheten...och sen att det kom en kallelse till ortopeden....mer än så begär jag inte just nu.....