Årsmöte och swish

Ännu en natt som det inte gick att sova....låg och snodde i sängen så lakanet blev som ett jäkla dragspel....ville inte lyssna på nån podd heller om det skulle bli som natten innan och jag lyckas somna och vaknar av den igen och inte får av fanskapet och blir klarvaken....då ligger jag hellre vaken och vet att när jag väl somnat så sover jag....men riktigt så blev det inte ändå. Somnade runt tre och vaknade fem över sju och var klarvaken. Låg iaf kvar och lyckades somna till och från, men när klockan var tio så gav jag upp.kollade några avsnitt till på tjejerna på wisteria lane....estländaren som skulle sätta upp en fläkt i badrummet kom vid tretiden så nu är den fixad. Kollade hockeyn Sverige-Tyskland....gick inte så bra....desto bättre gick matchen Almtuna-Leksand....seger till LIF med 9-0....vilken underbar seger. Var på årsmöte med sd i kväll....som jag velat fram och tillbaka hela dagen hur jag skulle göra....ena stunden kändes det som att det var helt ok och nästa så kändes det som att jag inte skulle fixa att vara bland så många okända människor....har man under flera år blivit nertryckt och fått höra hur värdelös man är så sitter det kvar....och möten med främmande människor blir alltför jobbiga...det är skillnad med dom jag är trygg med....min familj...dom som jag känner sen länge och arbetskollegor....där kan jag framstå som självsäker och med bra självförtroende....men så fel dom har egentligen....det är bara att jag är trygg i situationen. men efter att ha frågat han...den finaste...om det brukar vara mycket folk där och han sa att det brukar det inte så beslutade jag mig för att jag skulle fixa det....vore det inte för att det var han så skulle jag ha strypt han vid tillfälle....för det var nog bra många fler än den bild jag fick......han kan jag aldrig bli arg på iaf.....men jag åkte hem när årsmötet var över och det var dags för fika....behöver inte bli fetare än vad jag är....så hem och kolla matchen istället. Fick ett meddelande på messenger från äldste sonen: kolla swish....och där hade han skickat pengar till hyran....vilka underbara ungar jag har....kändes som den största stenen någonsin föll från mitt hjärta...hur knuten i magen löstes upp en liten bit.....nu känns det som att jag kan kämpa vidare...kämpa för att man ska ha rätt att bli sjuk och få den trygghet man har betalat för i många år.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0