marithape carpe diem

Vaknade strax före sex i morse och var klarvaken...en konstig känsla i kroppen och kunde inte somna om. Då ringer telefonen tjugo över sex och det är Erik som talar om att nu har han kommit....lille prinsen som vi har väntat på...vilken lycka att få uppleva ännu ett litet mirakel....åkte ner till Lindesberg och blev hämtad där av Jennys föräldrar och Lovisa då jag vägrar att köra i Örebro just nu...sån jäkla röra det är i den stan med alla dessa byggen...hade jag kört där så hade jag stannat mitt i vägen, hoppat ur bilen och bara gått därifrån....hatar när det blir rörigt för då blir jag bara nervös och allt blir tokigt.  Lika rörigt är det vid sjukhuset....men Rune fixade det och vi kunde gå in och träffa lilla underverket...så söt med runda kinder...en liten knubbig pojke....kort och tjock precis som farmor....men så mycket sötare. Hur kär kan man bli i en söt pojke.....kärlek vid första ögonkastet.....

Dagen blev inte sämre av att Lisa skickade på chatten att deras nr två blir en liten tjej...hon kommer i januari, nästa lilla underverk. Så mycket kärlek och kärleken bara växer....kärleken kan bara multipliceras....den blir bara större och större....är så glad och tacksam för alla jag har förmånen att älska....alla som står mig nära....den kärlek som är villkorslös.....