värdelös och äcklig

Vaknade före sju i morse igen....gick upp och drack en kopp te och en fröknäcke macka....satt vid datorn en stund men gick sen tillbaka till sängen och lyssnade på en podd...och somnade en timme till....är som att jag inte lever...bara existerar just nu....som att allt kommer tillbaka...det där som han sa om att jag är värdelös och en dålig människa....det bara sitter där....dålig för att jag varit med om det som jag ändå inte kunde göra nåt åt...och värdelös för att jag inte var akademiker som han. Kunde jag leva om mitt liv så skulle jag ändra på mycket....jag vill inte ändra på att jag fått mina underbara ungar, men så mycket annat.....är jag en dålig människa för det som hände för så länge sen....det som var min hemlighet så länge...det som ingen vet förutom han som dömde mig...och så han...den finaste...tycker han också att jag är äcklig och en dålig människa.....det gör mig så förtvivlad....hur ska jag veta ...han som betyder mer än jag vill....han som lärt mig att leva igen, att tro på att det finns fina män....men som ändå gör att jag inte vågar vara nära en man....som jag önskar att jag kunde.....men jag är ändå glad att jag kan känna det jag gör för en man....det jag känner för han...den finaste....så nära kärlek man kan komma......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0