marithape carpe diem

Kollade på matchen Sverige -Holland igår...förlust med 0-2 men det spelar inte så stor roll...somnade ganska tidigt och vaknade halv nio i morse. Åkte och tränade, men det var nåt galet med elen där som dom höll på att greja med så det fick bli en del styrka först...elen kom tillbaka efter ett tag så jag hann med 20 minuter kondition på löpbandet innan det blev svart igen. Samma kille som brukar vara där samtidigt som var där idag igen och nu när vi började prata så kom jag ihåg var jag sett han förut. Han bodde hos en granne när vi bodde i kaninburarna på kyrkvägen. Han bor numer i ett hus nära träningslokalen i Ställdalen och jobbar på bryggeriet....jag har funderat på var jag har sett han förut och nu fick jag svar på den frågan. Åkte till Lindesberg och köpte gravlyktor på mejk och sen till lidl där jag träffade en vän som jag inte sett på flera år. Vi har bott grannar både i riggards och när jag bodde på Laxbrogården. Vi stod över en timme i regnet på parkeringen och pratade, så roligt att se henne igen men attans vad blöt och frusen jag blev. Hon har precis som jag alltid träffat på de sämsta av män....många grodor som gjort att vi inte litar på män och känner att det är svårt att släppa nån innnanför gränsen. Hon precis som jag får panik när någon tar kontakt och visar intresse....undrar varför man hela tiden dras till fel män...till dom kontrollerande männen som sakta men säkert styr över ens liv...som får en att bara tro att man är värdelös och inte klarar sig utan dom...så sjukt. Därför känner hon som jag att det är bättre att leva själv än att återigen hamna i den situationen. Det finns säkert bra män, men jag vet också att dom jag får känslor för är nog inte den sorten man....hur ska jag lita på att han inte bara är en person just nu och sakta men säkert förvandlas till nåt helt annat och då är det försent...då är det svårt att ta sig ur det förhållandet för han har redan förminskat en till ingenting. Därför är det en fin och underbar känsla att älska på avstånd...att ha en bild av en fin och underbar man som man i tankarna kan ha som den man som är den bästa ...den som är ens bästa vän, som man litar helt på och som man anförtror sig åt....den som förstår att trohet och ärlighet är det viktigaste i ett förhållande...den man inte kan leva utan...en utopi för mig...dessutom tror jag inte att jag vill bo tillsammans med någon utan ett förhållande där man bor var för sig men ändå kan älska och respektera varandra....men då måste man möta prinsen...inte bara pussa grodor....