Saknad och kärlek

Dippade igår igen...sov till halv fem trots att jag hade ställt mobilen på väckning halv två....förstår ju innerst inne att det är kroppens sätt att visa att det inte är ok....ja jag är medveten om det men just nu är det inte mycket jag kan göra än att sova....att jobba så mycket och sen finnas där för mamma fler gånger i veckan är inte optimalt, jag vet det. Skillnaden hade varit stor om inte nån jävla högre makt ansett att den hade rätt att ta min syster ifrån mig. Som jag saknar henne...inte bara med att vi var två om att hjälpa mamma utan för att hon var just min syster....den jag kunde göra en massa tokigheter med, som jag skrattade mest med...våra shoppingturer som alltid var kaos och full av tokerier...lika virriga och klantiga båda två...så många härliga minnen...men jag har ingen att dela dom med....den som säger att tiden läker såren vet inte vad den pratar om...den läker fan inte några sår...det är dagar som är mindre dåliga bara. Känns som jag bara existerar...lever inte...såklart jag är glad för mina underbara ungar och barnbarn, men det är ändå något som fattas, nåt som gör att ingenting blir detsamma hur jag än provar....nu kommer snart julen också och den ger mig ångest...kan jag slippa den...ungarna pratar om julen, hur den ska firas, vart vi ska vara och hur det ska vara...och jag orkar inte svara...för det jag helst skulle vilja är att vara hos mamma  på julafton och sen bara få vara och slippa den här jävla julen. Men så kan man inte säga....
Var ner till mamma idag...handlade och tvättade, bytte rent i henns säng och tog fram rena kläder till duschen i morgon....hennes räkningar har jag betalat...nu är det bara låna nya talböcker och hämta medicin på apoteket kvar...nej glömde ju att jag ska sy hennes gardiner till köket, tvätta fönstret och sätta upp dom...ringa ögonmottagningen, fotvården och frissan.....
Ska iaf hinna med att köra mitt lilla lyckopiller till dansen i Stråssa i morgon...hon som är den underbaraste lilla unge som finns...så klok och full av kärlek...hon som gör mig alldeles varm i hjärtat...som jag älskar henne....den sanna äkta kärleken, den som aldrig sårar eller gör mig ledsen....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0