marithape carpe diem

 Vaknade före sju i morse...såklart när jag är ledig och känner att jag behöver sova mer...vilket jag gjorde efter några timmar. Så jäkla mycket jag skulle göra här hemma och fan inget blir gjort....blir som handlingsförlamad här...kanske för att jag inte känner mig trygg och egentligen vill bo här...men vad finns för alternativ idag. Hämtade mitt lilla lyckopiller och Lina och körde dom till Stråssa och dansen...jäklar vad det snöade och inte var vägarna plogade heller...tog vägen över Löa, Vasselhyttan då det känns säkrare med tanke på trafiken....var till ica och hämtade ut lite bildelar som Erik ska hjälpa mig med innan besiktningen...fan va tunga bildelar kan va....vad gjorde jag utan mina ungar....man kan inte ta för givet att dom ska hjälpa en med såna saker som bilar men han är så duktig med allt....jag fick bara ta bort lite av det jag dekorerat bilen med...tog bort dom långa stripesen och lät blommorna vara kvar...annars skulle han inte ta i bilen....återstår att se om jag måste ta bort blommorna också...men då gör jag det. Men Leksandsmärkena tar jag inte bort....där går gränsen. Vet varför han, den finaste betyder så mycket för mig....när man känner sig trygg med någon då betyder det mer än något annat...den tryggheten är den viktigaste, den gör att allt annat kommer av sig självt....jag har aldrig någonsin känt mig så trygg med någon...aldrig litat så mycket på någon och därför vet han saker om mig som ingen annan vet. Är det kärlek...ja såklart det är kärlek och jag älskar han precis så mycket som jag älskar alla andra som är mig nära....det kommer aldrig att förändras precis som kärleken till mina barn aldrig kommer att förändras......