villkorslös kärlek

Pratade i telefonen med någon som har varit med om lite av det jag varit med om med samma person...kanske inte riktig samma sak, men ändå väldigt obehagligt...är inte den mannen psykopat så är nog ingen det. Känns bara för jävligt att min syster ska ha levt under så lång tid med en man som har svikit henne så....men jag vet att hade inte han jobbat borta under veckorna så hade det aldrig funkat...nu kunde han leva ett dubbeliv....jag blir mest arg nu när jag tänker på allt han sagt och skrivit till mig....hoppas jag slipper se fanskapet nåt mer, att han drar härifrån. Tilliten till män är på ruta ett igen....jag kommer aldrig mer att lita på en man. Jag är tacksam för den finaste som peppade mig och visade mig vägen till livet igen, att jag inte behövde gömma mig och våga klä mig som jag vill...som gjorde att jag tog tag i mitt liv och vågade tro på mig själv. Men jag är ändå inte redo för ett nära förhållande med en man....kanske kommer jag aldrig mer att bli det, vad vet jag. Det krävs nog mycket tålamod hos den mannen i så fall. Jag nöjer mig med att ha den kärlek jag har för mina närmaste....mamma, mina barn, barnbarn och den finaste.Den där kärleken som är villkorslös och som inte kräver något....sådant som gör att det finns fina dagar även i mörkret...en sådan dag som idag med mina underbara flickor och barnbarn på loftet....bara vara där helt kravlöst...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0