marithape carpe diem

Klarade mig från soffan igår....ett under...men så skönt som jag har sovit i huset i Löa har jag inte gjort på länge...har inte ens varit mörkrädd i det stora huset och jag som hatar källare har gått ner där utan att det bekommit mig ett dugg. Så skönt att kunna känna sig trygg och lugn. Tvättade, bytte rent i sängarna och städade så det var fint när dom kom hem från Kroatien...så dom bara kan sätta sig och ta det lugnt ikväll.

Vet inte hur jag ska hantera det här som gör att jag har en stor knut i magen....svarade på första smset och försökte vänligt få han att förstå....men två telefonsamtal och 9 sms senare som jag inte svarat på får mig att förstå att vi kan inte ens vara vänner....fattar han inte hur jävla fel han gör....det är inte friskt det han håller på med. Varje gång det plingar i telefonen och jag ser att det är han så blir jag illamående...det han skriver gör att jag vill kräkas....först trodde jag att det var på fyllan han skrev, men nu skriver han att han är nykter....nej jag kan inte tro att han är det för då skulle han fatta hur fel det är....eller är det så att jag fortfarande drar till mig psykopater....det här gör att jag får den där ångesten över män igen....att jag inte kan lita på nån och det gör mig så ledsen och förtvivlad för det gör att jag tvivlar även på dom som inte förtjänar det. 

Jag vill bara härifrån, bort från den här byn...långledigheten känns som en evighet, det är bättre att jobba och känna mig trygg....törs knappt vara på fb heller för då ser han att jag är där och skriver på messenger....kanske det bästa är att blocka han...men det känns så elakt och jag har så svårt att vara elak mot nån....måste kanske skärpa till mig där...bli lite tuffare. 

Anettes barnbarn Emil fyller 4 år idag...den första utan sin farmor och det gör saken ännu värre....som jag saknar henne och visste hon vad som pågår skulle hon bli vansinnig...saknar att hon kunde säga ifrån mer än vad jag kan, min fina syster....