marithape carpe diem

Nu är dom tillbaka, dom där jäkla mardrömmarna...undrar vad det beror på...sov iaf till 10 och kände mig reltivt pigg.Hade bestämt mig för en pyjamasdag med att läsa och bara vara men det kunde jag snart glömma...Lina ville till Lådan och handla och såklart körde jag henne dit. Var bara att hoppa i kläderna och hämta mina hjärtan.

Efter vi varit till Lådan så åkte vi till Wok House...ingen av oss var speciellt sugen på att laga mat så då fick nån annan göra det idag..inte särskilt ofta varken jag eller Lina äter ute för båda tycker att varför ska vi äta på typ Hörnkrogen eller Akropolis när vi gör den maten lika bra själva....så när vi nån gång äter ute så blir det på Wok House eller liknande för den maten kan ingen av oss göra.

Jag har fått ett par konstiga mejl....ett från nån kundtjänst där jag skulle ha beställt en iphone 7....vilket jag inte har gjort och ett där jag ska ha beställt en led tv...vilket jag inte heller har gjort...jag har inte läst hela mejlen eftersom det stod att jag skulle klicka och bekräfta beställningen...då vågade jag inte öppna mejlet...den här gången är jag helt oskyldig, annars är jag makalös på att ställa till det men inte den här gången och det skrämmer mig.....Jag vet fan inte vad jag ska göra och frågar jag yngste sonen så får jag väl en skopa för han tror alltid att det är jag som klantar mig....äldste sonen han tar allt med en klackspark och skulle nog bara säga oroa dig inte morsan det löser sig....så olika är mina söner...den ena vill ha full kontroll på allt och den andra tar dagen som den kommer och tycker att man inte ska oroa sig för det löser sig....vem av dom är mest lik sin mamma.....

Kom helt plötsligt på att jag handlade på Lådan och dom varorna ligger kvar i bilen....där får dom nog ligga till i morgon för nu är det mörkt och pyjamasen är på igen så nu går jag inte ut om jag absolut inte måste.

Tänkte på pappa idag....inte ofta jag har gjort det sen han gick bort...men känner att hur det än var och hur han än var så fanns där en kärlek till han ändå.....så öppnar jag en låda som jag inte varit i på väldigt länge och där hittar jag ett kort på han....ett av de få kort jag har på han...då kände jag att han är med mig och jag kunde höra hans röst...den där Hälleforsdialekten som var så speciell....ja jag saknar nog min pappa ändå fast jag har förträngt det i snart 5 år.