Jävla skitdag

En riktigt jävla skitdag....vaknade redan kl 8 men kände att jag inte ville gå upp....vad skulle jag gå upp till? Fick ju göra det ändå och hoppade in i duschen med förhoppning att det skulle kännas bättre....men den villfarelsen togs jag snabbt ur då jag såg att migverket var här....gick ut och bad dom kolla efter mina trädgårdsmöbler som med 99% säkerhet finns i någon av lägenheterna, men det var dom inte alls intresserade av för dom hade varit inne hos alla och dom hade då inte sett något....hur dom nu kunde se det när dom inte ens visste vad dom skulle ha sett...när jag sa att ett stort blått bord och fyra vita ihopfällbara stolar försvann förra året och att dom stolarna helt plötsligt står ute på bron igen så såg dom ut som fågelholkar....så hade jag nån slags tro på människor så försvann den sista av det där och då....känns som att allt bara är skit och jag är trött på att vara ledsen hela tiden....åkte till apoteket och hämtade ut acetylsystein åt mamma men bion tears fanns fortfarande inte. Ssk hade försökt hämta det för två veckor sen men då fanns det inte heller....så nu kanske det kommer på fredag...tur att det inte är nån livsviktig medicin iaf. Sen var det dags för handling åt mamma....såklart glömde jag hennes plånbok i bilen och fick gå tillbaka till parkeringen....och där kom den jag minst av allt ville skulle komma nu när jag är fet ful och äcklig.....såklart jag blir glad att se han...men inte nu när jag mår så innihelvete dåligt....jag vill bara gömma mig och låta bli att äta och spy upp allt som jag ändå trycker i mig......jag vill bara tillbaka till Frostviken där jag mår bra, är glad och lycklig....men där finns ju längtan efter dom jag älskar istället.....må jag kunna vända på det här och komma på banan igen, men hur? Kanske jag måste ändå komma ifrån det här huset, är det huset som gör att jag är ledsen hela tiden? Jag vet varken ut eller in längre....vet att det finns någon som alltid gör mig glad men jag kan inte belasta han hur mycket som helst....man får inte större bördor än man orkar bära sägs det....men jag tycker nog att jag fått min del av det nu...vad är det jag ska lära av allt? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0