marithape carpe diem

Försökte hålla mig vaken länge igår för att kunna sova lite längre...men inte tusan gjorde jag det...sju var jag vaken i alla fall. tvingade mig att somna om och var vaken nio igen...tänkte att det var väl själva den och låg kvar somnade efter mycket om och men igen, men halv elva var jag så vaken så det var bara att kliva upp. Kom på att jag glömde prata med ssk om förnyat recept på acetylsystein till mamma så skyndade mig att ringa innan jourtiden tog slut. Kände mig tom och likgiltig så dagen har mest tillbringats på¨soffan...till det var dags att hoppa in i duschen och åka ner till Rolf...fan vad ont det gör när han försöker lösa upp krampen i nacken och axlarna....kom på att jag inte tagit fram rena kläder till mammas dusch i morgon, så efter apoteket så åkte jag ner till henne...är jag virrig och glömsk så är det då inget mot vad hon är just nu...hon frågade hur jag kunde vara uppe så tidigt...klockan var fem på eftermiddagen och hon trodde att det var morgon...tog en lång stund innan det gick upp för henne att det var fel...hon förstod men glömde lika fort igen....

Peter ringde idag och hade skickat ett meddelande till E om hur han tyckte att hon beter sig...tror inte han får något svar och det var detsamma....

I natt ska jag jobba...kan vara skönt att få nåt annat att sätta fokus på och nån att prata med om allt annat än det som gör ont...finns ju bara en annars som jag öppnar mig helt för och som jag har tillit till...men jag vill inte lägga mer på han...han fick ta alldeles för mycket under hösten när mitt liv var kaos...och det har jag så dåligt samvete för...är ledig i morgon natt...men är rädd för att inte ens sömntabletterna kan få mig att slappna av då...usch vad jag fasar för fredagen....men Peter har lovat att stå med mig när jag ska läsa dikten till Anette...jag bara måste klara det....