marithape carpe diem

Vaknade kvart över sex efter en natt full av mardrömmar....låg kvar i sängen tills M ringde, då gick jag upp och in i duschen...klockan sju kom hyresvärden med en annan man och kollade ventilationen...som inte alls fungerar här...totalstopp på toaletten och dålig överallt annars...gjorde mig redo för dagen och åkte ner till mamma och hjälpte henne på med kläder. Lisa och Rickard kom och tog med rullstolen i deras bil när jag inte får upp den där jäkla bakluckan...åkte upp till kapellet där det redan samlats en del folk...min lilla goa moster och kusinerna Annica och Lisbeth och Uffe kom från Ludvika...kusin Ilva kom från Ställdalen...alla mina barn med repektive, Charlie, Lovisa och Älva...Rogers dotter Sanna med sambo och hennes mamma, Peters mamma och syskon och barn...flera från ica och en massa vänner...hela kapellet var fullt....först spelades eternal love med Magnus Carlson...sen berättade Officianten Susanne lite om Anette ...sen spelades Jag har lånat en ängel av Shirley Clamp...lite mer berättelse från Anettes liv och så spelades Ett sista glas av Miriam Bryant...Susanne tände tre ljus och läste nåt för varje ljus... Efter det gick alla fram och la en ros på kistan och sa något ur hjärtat....sen var det dags för mig att gå fram till kistan och läsa dikten...Peter och Jesper följde mig och stod vid min sida så jag klarade det...efteråt så bara rann tårarna och jag skakade i hela kroppen...men jag fixade det...är så tacksam för det.  Dikten jag läste:

Att just ha dig som syster

är värdefullt för mig

det finns så många minnen

som jag bara har med dig

I livets sol och skugga 

har vi funnits för varann

och när jag behövt ditt stöd

har du gjort allt du kan

Du var så klok och rolig

helt enkelt underbar

och jag är så glad och tacksam

för det syskonskap vi har

 

Sen spelades en låt av Westlife som jag inte ens kommer ihåg vad den heter...men vacker är den....

Efteråt åkte släkten ner till Bångbro Hergård för en minnesstund och efter det var vi till kyrkogården och var tillsammans med Anette en gång till...det var så vackert med alla fina blommor och tanken på att hon finns där vi lekte som barn och växte upp känns varmt i hjärtat...cirkeln är sluten...

Tog ett par glas vin i kväll och trodde att jag skulle slockna efter ett...men är så spänd i hela kroppen så det har ingen som helst verkan.....

Hoppas att alla som jag älskar verkligen känner det och vet om det...jag brukar säga det ofta men är ändå rädd att nån inte förstår det....min största rädsla just nu är jag skulle mista nån av dom jag älskar mest av allt....