marithape carpe diem

Vaknade till en ny dag....en ny dag som bara är en transportsträcka till nästa dag osv. Måste nog ta hjälp av någon professionell antar jag...är på ruta ett igen och igen och igen...jag vill verkligen inte må så här dåligt...jag var ju så bra på väg mot ett bättre måeende och tänkte verkligen positivt och försökte vara glad varje dag...men sen kom det som vanligt en spark så jag föll...ner i det där svarta hålet...som jag nyss tagit mig någotsånär upp ur....

det där kaoset som jag ska försöka bena upp så det känns hanterbart....del ett: förstå att jag måste ur sorgen efter en älskad syster och istället minnas med glädje att hon funnits...del två: viktproblematiken....inte se mig i spegeln och se den fetaste personen i världen utan acceptera mig själv som jag är...del tre: ätstörningarna som funnits med mig hela mitt liv....fortsätta med lchfkosten som jag vet att jag mår allra bäst av....inte lyssna på mig själv när jag tycker att jag inte kan äta för att jag är så fet...inte använda mat som tröst ibland och äta allt som får mig att må ännu sämre....del fyra: fortsätta med träningen som också får mig att må bra...del fem: fokusera på allt som gör mig glad, mina barn, barnbarn och alla som får mig att bli glad på riktigt....ett steg i taget och inte tro att jag kan förändra allt på en gång...och att det är bara jag själv som kan förändra mitt måeende...jag har fixat det förut och jag ska göra den resan igen......

Peter ringde idag och vi åkte upp till graven och tände ljus och stod en lång stund där och pratade...kändes som Anette var med oss och jag vet att hon vill att vi ska gå vidare och inte vara så ledsna hela tiden...men det är skönt att prata med Peter för jag vet att han känner samma som jag och förstår hur jag menar...

Är så tacksam för den underbara familj jag har...hur många är det förunnat att få svärsöner och döttrar som man älskar lika mycket som sina barn...när jag pratar med vänner så verkar det inte var det som är vanligt.....jag har ju så mycket att vara glad för så nu tar jag mina sista krafter till en förändring...jag vet att jag kan...jag vet att jag klarar mer än jag tror....jag tror på mig själv och kärleken till alla dom jag älskar...det ger mig kraften....