marithape carpe diem

Orkade inte skriva nåt igår...jag var ner till mamma och tvättade hennes fönster och bytte gardiner...Anna kom och vi fikade med mamma...försökte få mamma att göra en namnteckning på fullmakten till banken så jag kan ta hand om hennes räkningar, men det gick sådär...Lisa och Lina bevittnade den och idag gick jag ner till banken med den...fortsatt krånglel...men dom ringde till Lisa och sen var det klart. Ska försöka få hennes hyra och el på autogiro så blir det enklare....allt som Anette hade hand om måste jag ta över nu...det sista hon skrev till mig var: det är tur att vi är två...men nu är jag helt själv....det känns som en jävla mardröm som jag vill vakna ur och upptäcka att det inte är sant....sorgen och känslan av maktlöshet blir bara värre för varje dag...jag får inget vettigt gjort här hemma, allt bara förfaller...jag vill inte vara här klarar inte att vara ensam hemma...ska åka ner till mamma snart och prova blusen jag köpt till henne och sen ska jag köra Charlie till dansen så går den här dagen också. Känner mig dåsig i huvudet av sömntabletterna men det är lika bra...måste in på ica också...det är tungt när jag inte har min syster där...kommer på mig själv med att titta efter henne när jag åker förbi...och när jag kommer på något jag vill fråga henne om...mattänket är helt åt helvete nu, har värmt en korv nån gång men den kväljer mig...åt ett ägg till frukost och en kopp te....vet att mamma är orolig för det, men jag säger att jag ätit...hon pratde igår om hur liten jag var på ett kort där hon och jag sitter...när anorexian var som värst...när jag levde på ingenting...jag vill inte dit igen, men tänket tar över....en timme i taget.....