marithape carpe diem

Hade klockan på väckning halv nio...men inte tusan ville jag vakna då...gjorde som jag brukar och stängde av larmet.....vaknade iaf när klockan var 10 och duschade och åt ett ägg och en mugg te...gick ner till banken och fixade med fullmakt...måste ju ta över den ekonomiska biten hos mamma när Anette inte finns mer...Peter ringde och ville ha skjuts till ica och det passade ju bra när jag ändå skulle handla åt mamma.

Åkte ner till mamma och som vanligt låg hon i sängen...Lisa och John kom och vi fikade och mamma piggnade till...måste börja att åka hem lite tidigare.. imte för min skull utan för mammas så att hon ser att hon klarar sig utan mig några timmar...att personalen kan göra det jag gör...skrev till den finaste i kväll...är så glad att jag gjorde det att jag kom över den där tröskeln som varit ivägen så länge...när tröttheten tagit överhanden och sömntabletterna skickat mig rakt in i dimman. För första gången på en vecka så har jag jag känt något av en normal tillvaro...kunnat skratta och vara jag....tack älskade fina finaste...du betyder så mycket för mig, mer än du kan tro. Får ibland panik över att jag är så rädd att mista även han...i morgon kommer min lilla trollunge...lilla Tovan och så ska vi åka till mormor Sigrid och tvätta fönster och vänta på hennes mamma min undrbara dotter Anna...är så glad för mina underbara barn och den finaste....som jag älskar er....