marithape carpe diem

I går kväll när jag precis höll på att somna så kom jag på att jag hade telefonen på laddning och det kändes inte ok under natten...jag drog ur sladden och skulle bara kolla hur mycket den hade laddat när jag helt plötsligt hör hur den ringer upp nån....vilken panik jag fick när jag såg vem det var...jag har nog aldrig tryckt på så många knappar samtidigt...visst det har hänt förut att jag gjort det till han, men nu vet jag inte hur han tar det...sen såg jag dessutom i morse att det var ett videosamtal...herregud vilken tur att jag hann trycka bort det innan han svarade...

Var till ortopeden i linde idag och vi beslutade tillsammans att inte operera...inte än iaf...dels har jag blivit så mycket bättre och dels för att då kan jag inte träna som jag vill...och han tyckte det var bättre att operera nån som är vältränad och när det verkligen behövs...resultatet blir bäst då.

Mitt lilla lyckopiller började på stråssagymnasterna i Storå i dag...så lycklig hon var när dom dansade och lekte, älskade lilla unge du är solen i mitt liv och jag älskar dig villkorslöst.

Efter Charlies danslektion körde vi henne till hennes pappa i skäret och hämtade Evelina sen och for till gymmet....det går bättre och bättre...tränade mest styrka idag ...det är verkligen skönt att få ta i och öka pulsen ordentligt...glömma alla tunga tankar och fokusera på att må bättre....inte helt lätt men jag provar....

Just nu känns det ganska ok iaf...duschat och hoppat i pyjamasen och hoppas att morgondagen blir så bra den kan....usch att nån kan kännas så trygg och samtidigt skrämma en så....