marithape carpe diem

Det där med att vara vaken efter att ha jobbat var kanske inte det mest eftertänksamma jag gjort...somnade vid 22 och vaknade igen 01:30....gick upp och kollade lite på tv för att jag inte bara skulle ligga och sno i sängen...somnade om vid 3 och sov som en klubbad säl till 12:30 då jag vaknade av ett sms...huvva jag hade nog kunnat sova ett dygn så jäkla trött som jag var när jag släpade mig upp och in i duschen. Åkte ner till min fina mamma eftersom jag inte varit där sen förra veckan...vi pratade om när hon fick sin hjärtinfarkt och om hur två läkare på IVA sa att hon inte skulle klara sig utan att vi skulle vara beredda på att säga farväl då hennes hjärta blivit så trasigt....jag sa ju då till läkaren att han inte skulle räkna ut min envisa mamma, och så blev det..4 bonusår med mamma och jag är tacksam för varje dag....ett annat minne som dyker upp då och då när han den finaste länkar på fb...ett minne som jag förtränger och inte vill ta fram men det går inte när han hela tiden länkar till det som jag vill gömma djupt inom mig...men jag kan känna med dom som drabbas och förstå den inre smärta som dom känner...glömmer aldrig den känsla av panik jag kände, hur jag inte vågade röra mig av rädsla för att det skulle bli ännu värre...hur det nu skulle kunna bli det...hur jag låste in mig på toaletten efteråt och lyssnade till att han försvann ut ur lägenheten innan jag vågade gå ut igen...hur han kom tillbaka dagen efter och ringde på dörren och jag darrade av rädsla att han skulle ta sig in, trots att jag visste att dörren var låst...hur han stod där och ropade i brevinkastet att jag skulle förlåta han....men kan man någonsin  förlåta  en sån handling...blir man riktigt hel igen...jag tror inte det och få människor kommer en så nära att man känner sig trygg....nu var det väldigt länge sen och det var inte i ett förhållande så det inte blir några missförstånd...jag var 20 år och hade nyss flyttat till en annan stad och var dum och naiv nog att lita på fel person.

Något postivt...det där sms:et som jag vaknade av var från äldsta dottern och hon frågade om jag skulle följa med till mormor i morgon...såklart jag gör det...älskade unge om du bara visste vad glad du gjorde mig...