marithape carpe diem

Idag fick jag besök av äldsta dottern, Magnus,Felicia;Tovali och lilla Älva....vi brukar alltid ses innan jag far norrut för sen dröjer det ju 4 veckor innan vi ses igen. försökte få lite gjort här hemma sen men det går trögt...som vanligt blir det i sista minuten med packning och så glömmer jag hälften...Sen tillbringades kvällen i Löa hos Lisa och Rickard och John med Erik och Jenny och Lovisa och så Lina förstås...vi spelade spel och det var högt i tak som vanligt när vi träffas...vilka härliga ungar jag har, så mycket skratt glädje och kärlek. Jenny jobbar i natt så hon åkte lite tidigare än oss andra ...Erik hjälpte mig att få igång Lisas samsung så nu har jag iaf telefon i Frostviken...nu ska jag bara fixa med internet i morgon så jag inte helt tappar den sociala biten :) Lina övningskörde till och från Löa...hon är jätteduktig så det kommer att gå galant med körkortet, det vore ju bra om hon oxå hade det...den enda av mina ungar som inte tagit det än, men nu tror jag att hon har förstått vad bra det är att ha, nu när hon är själv med Charlie. Visserligen har hon ett nytt förhållande men jag har försökt att få mina tjejer att förstå att man ska klara sig själv och inte hänga upp livet på någon annan...hon försvann iaf lika fort som vi kom hem till Jens och eftersom det är en bra och fin kille så tycker jag att hon gör alldeles rätt i att träffa han så mycket hon kan dom veckor som Charlie är hos sin pappa...hon är så klok så hon vill inte involvera Charlie i nån man innan hon vet säkert att det ska hålla...

Nu är det bara en dag kvar innan jag far...och fy tusan vilka känslor som drar i mig...jag vill ju åka och träffa alla fina vänner däruppe..men så känner jag den där klumpen i magen att inte få se den finaste...Ibland förbannar jag ödet som gjorde att han kom i min väg...men så tänker jag att det finns nog en mening med det oxå...att han skulle visa mig att fina män finns och att jag ska riva muren jag byggt upp mot alla män....älskade finaste du finns för alltid i mitt hjärta och ingen kommer någonsin att ta den platsen...