vaktmästare och mamma/son tradition

Undrar varför det är så svårt att vakna....jag lägger mig inte alltför sent, inte senare än jag brukar iaf och ändå så sover jag alldeles för länge och fast jag vill vakna så går det inte. Drömmer en massa konstigt också.....
Vad har hänt idag...ingenting egentligen....dammsugit, bäddat rent i sängarna, tvättat....duschade och när jag stod i duschen ringde det på dörren....det ringde flera gånger och så helt plötsligt hade han öppnat dörren och klivit in.....han som är vaktmästare här....jag hörde hur han ropade och frågade om jag var i duschen.....precis som han inte hörde det.....jävla skitgubbe.....det är tredje gången han öppnar dörren när jag står i duschen eller sover....ibland har jag dörren öppen till duschen men tack och lov hade jag stängt den idag då det var kallt i hallen....ska man inte kunna var trygg i sitt eget hem utan att någon öppnar dörren....om det hade varit någon av ungarna så hade jag inte brytt mig, jag har gett dom nycklar och jag är deras mamma och dom kan komma och gå som dom vill...men en främmande människa som gör det gång på gång, det känns inte ok.
Fick ett meddelande från lillasyster Elin att hon fått åka in till usö med lilla Linnéa....som att det inte räcker med att den lilla förmodligen är döv så ska dom skickas till Uppsala i morgon för en operation av magmunnen på lillstumpan då hon kaskadkräks och inte kan behålla maten......tur att jag har en stark syster som jag vet klarar även denna motgång......med den pappa vi haft så har vi fått lära oss att bli starka.....
Kan inte känna att jag direkt längtar denna helg, men den får väl gå som alla andra....finns inte på kartan att jag ska klara att gå ut under dagen men kvällen/natten är vikt för äldsta sonen....en mamma/son kväll....en tradition.

Sorg och iskallt

Sov alldeles för länge idag...var som att jag inte ville vakna....tog två propavan igår kväll...dumt men sant. Får ingen ordning på varken sömn eller mattänk just nu....jävla skit när jag vill så mycket men allt bara blir fel.Fryser som en tok när jag bara har 14 grader inne.....ringde ju Trille igår men inget har hänt, ringde han idag och han svamlade nåt om en pump som stannat och han fått igång, men att det var nåt relä som han inte förstod sig på så han skulle ringa en elektriker.....senare på kvällen så skickade han ett sms att han ringt nån som kan fjärrvärme och att han skulle förhoppningsvis komma i morgon.....är så trött på alla motgångar som varit både i år och förra året....orkar fan inte mer....
Idag så försvann också Gunnar ifrån oss.....den underbaraste katt jag någonsin träffat, han var med oss i 17½ år....bodde med mig i 14 år och flyttade sen till Löa då han verkligen ville vara en utekatt och det var bara hans bästa som gällde....min underbara sängkompis som stod och trampade på mitt bröst innan han till slut la sig på mig och somnade....så underbart att somna till hans kurrande och känna värmen från hans kropp...så jäkla svårt att mista ett djur, det gör så jävla ont....ska inte fästa mig mer vid något djur även om jag skulle vilja ha en mjuk gosig misse att krama när jag är ledsen....som förstår och tröstar utan ord......
En glad och positiv nyhet var att mina fina grannar från Kosovo fått ett positivt besked från Migrationsverket så nu kan dom få hit sina tvillingar....jag delar verkligen deras glädje och i morgon åker dom till Uppsala för ännu en operation av lilla Albesa....jag vattnar deras blommor och tar hand om deras post under de tio dagar dom är borta....
Så efter en riktig skitdag så går jag och lägger mig under dubbla täcken och hoppas på att kunna vara utan att frysa och att fingrarana är iskalla när jag skriver i bloggen eller på fb.

112 och födelsedag

Vaknade kvart i sju i morse av att Erik skickade en snap....det var så synd om han som var på väg till jobbet och hade råkat ut för en riktig mansförkylning....hade jag kunnat strypt han via snap så hade jag nog gjort det.
Var ner till Storå med läkarintyget och hadeLina o Charlie med mig då vi skulle vidare till linde och sen till Löa....när jag var på väg tillbaka till bilen så hörde jag porslin som kraschade och såg genom buskarna en man som krampade med armar och ben så allt flög omkring han. Jag hade ju sett redan när jag gick in att det satt en man i rullstol med en mugg kaffe med sig och rökte utanför....det var han som krampade nu och jag sprang tillbaka, höll han kvar i rullstolen och körde in han genom Servicehuset till korttids där jag hittade en personal och bad henne kontakta sköterska.....men eftersom det var precis vid fyratiden då alla slutar så fanns ingen på plats....jag och en personal fortsatte därför till hissen och till Violen där han bor och fick tag på personal däruppe så vi kunde få in han på sitt rum och få han i säng...nu hade han slutat krampa men var medvetslös....såg direkt att det var ett epanfall, men när jag frågade personalen så hade han ingen ep historia sen förut, bara en stroke.....jag hade en tanke om att ge han stesolid om han hade en känd ep men nu gick ju inte det så det var bara att ringa 112....under tiden personalen jobbade med han så pratade jag med 112 och dom hade skickat en ambulans men hon ville ändå höra hur det utvecklade sig....det var som att han kom igen stundvis och svarade på tilltal men sen somnade igen.....när ambulansen kommit så gick jag därifrån och hoppas att det gick bra för han....var ju bara ren tur att jag var där just då för annars vet jag inte hur det skulle ha gått....det fanns ju ingen personal som kunde se vad som hände....livet är oförutsägbart och jag fick höra att en kollega sagt upp sig och slutar 1/1 då en av hennes mans anställda bara ett par dagar före sin 60 årsdag fått en stor hjärtinfarkt och dött....det gjorde att hon inte ville jobba mer....jag kan förstå henne men samtidigt vet jag att det spelar ingen roll om du är 40,50 eller 60.....döden kan drabba dig när som helst.....det gäller bara att ta tillvara tiden med dom man älskar och leva den tid man har......
Var till mellandottern ioch firade hennes 28-årsdag....tänk att det redan gått 28 år sen hon kom till oss, den härligaste, snällaste unge som man bara kan ha.....hon som gjort allt rätt från början, som blev tillsammans med mannen i sitt liv som femtonåring, han var lika gammal....dom tog studenten, flyttade ihop och hade jobb....köpte hus och efter tio år tillsammans kom deras härliga son och nu är en liten tjej på väg i januari....önskar att jag hade varit lika klok som hon.....men det är inte förrän nu som jag insett hur en bra man ska vara....det är inte det yttre som betyder något....det är det inre....tyvärr har jag insett det alldeles för sent....men min kärlek till den mannen är inte mindre för det.....

Sunkig och busig

Vaknade av telefonen i morse och fattade inte vad det var som lät innan jag kom ihåg att jag ställt den på väckning. Ringde vc och dom ringde upp efter bara en timme och jag fick en tid kl 10....ännu en ny läkare men som skrev ett nytt intyg till 30/11....då ska jag väl förhoppningsvis vara opererad. Sov en timme när jag kom hem och åkte sen till ica och handlade åt mamma....drog bara på mig ett par träningstights och en tröja. drog en borste genom håret och lite mascara....och vad händer....inte på evigheter har jag sprungit på han på ica....men nu...nu när jag står där sunkig och på världens sämsta humör och svär över att jag tappat bort lappen där det stod vad jag skulle handla...då dyker han upp som gubben i lådan....är det nån jäkla förbannelse som vilar över mig eller vad är det frågan om....
När jag kom hem ringde det på dörren och lilla Albesa satt där i sin rullstol....samtidigt knackade det på ytterdörren och två män stod där utanför och frågade om dom fick ta saker ur containern på gården...jag frågade var dom bodde och då svarade han i Mossgruvan...då flög fan i mig och jag lovade dom att ta precis hur mycket dom ville...kollade upp bilen dom kom i och såklart var den avställd....men jag är så jäkla trött på det här stället så jag bryr mig inte vad som händer...trött på att frysa och behöva gå med flanellpyamas och morgonrock och ändå frysa.
Albesa och henens pappa visade mig en kallelse för henne den 27/9 till operation i Uppsala och dom blir borta i 10 dagar så dom frågade om jag ville vattna blommorna och kolla posten under tiden dom är borta....såklart jag gör det....lilla fina Albesa....bara 11 år och redan varit med om så många operationer...är det några som borde få uppehållstillstånd så är det den familjen.....Alban som inget hellre vill än att jobba och försörja sin familj och Tina som är så ledsen att ha sina tvillingar på 9 år kvar i Kosovo....dom får inte komma hit för risken att dom skulle gömma sig vid ett avslag.....mördare och terrorister dom får stanna trots utvisningar men en fin familj som skulle vara en tillgång för landet, dom ska leva med en längtan efter sina barn samtidigt som dom vill hjälpa sin dotter till ett drägligt liv som hon inte kan få i hemlandet.....jag har tappat all tro på mänskligheten.....känner bara en stor sorg för det här landet som förstörs i en rasande fart och man är helt maktlös......

En rolig helg

En rolig och fin helg har det varit. Tobbe har fyllt fyrtio år och hade sin fest igår....jag åkte med Jeppe och Erik dit, så skönt att slippa köra...Tobbe hade fixat ett stort tält från försvarsmakten så alla gäster skulle få plats det var ca 30 personer och han bjöd på en massa god mat som han fixat på grillen...vin och öl och drinkar fanns det också och det måste jag säga att det var jäkligt längesen jag drack så mycket under så lång tid....klockan var halv fyra innan jag insåg att jag hade fått nog för längesen och gick till Wilmas rum och hoppade isäng....det tog inte många minuter innan JB kom....vaknade men en känsla av illamåeende och dunderhuvudvärk....fy farao vilken onödig känsla det är egentligen....göra sig sjuk när man inte behöver det, men eftersom det var en rolig,trevlig fest så får jag se det som att det var värt det....men inget jag tänker göra om i brådrasket....
Han skrev sådär dumt igen på fb....kommenterade mitt inlägg och det känns bara konstigt....jag försöker att ignorera och bara vara neutral i mina svar....kanske det är jag som överreagerar men jag får den där otäcka känslan i magen när han gör så, det känns inte ok...inte när han skriver på messenger heller...
Skickade på snapchat till någon annan istället....någon som gör mig glad och som jag litar på och inte är rädd för....det kändes mycket bättre.
Ska försöka komma i säng i tid ikväll....inte för tidigt för då vaknar jag mitt i natten, men såpass tidigt så jag orkar vakna före sju och ringa vc..och hoppas på att jag mår som jag ska igen....

Fina ord och matångesten

Vilken jävla skitnatt...visste att jag skulle ha svårt att somna så jag tog en propavan...trodde jag...lyssnade på podd efter podd och var helt jäkla klarvaken...när klockan var fyra gav jag upp och gick ut i köket för att ta ett glas mjölk, det brukar hjälpa....och vad ser jag där på bänken...min propavan...jag hade alltså lagt fram den och sen gjort nåt annat och glömt den. Tog den ändå trots att klockan var för mycket egentligen för den....lyssnade på en podd och somnade efter en liten stund. Drömde så fint om han som har mitt hjärta.....tror det är tredje natten jag gör det....så fin....vet ju inte om det är så men för mig är han den finaste för att han är en fin underbar vän....det räcker så...kan nog aldrig lita på en man igen så han kan komma mig nära...kanske han kan det....jag vet inte. 
Träffade en av mina barns lärare på ica.....som jag inte sett på många år, en helt underbar lärare till den son som gav mig många gråa hår....hon sa nåt som gjorde mig så glad...hon sa: vad fräsch och fin du är vad har du gjort....ja vad svarar man på det....jag har inte ansvar för fem barn längre själv, jag kan lägga fokus på mig själv...är det det som syns kanske....vad vet jag...men jag blev glad och kände för en stund iaf att jag duger som jag är....
Det där med mat har varit rent åt helvete i flera dagar....två finncrisp och kaffe till frukost....en redbull till lunch...och en liten bit lchf pannkaka till middag.....jag vill äta mer men vet att om jag gör det så spyr jag upp det för att jag känner mig fet och äcklig.....åkte till loftet och drack en mugg kaffe också....så roligt att prata med alla fina män som som alltid är där....dom som känns helt ofarliga som män och som jag är glad med.....så skulle jag alltid vilja ha det.
I kväll skrev han igen på messenger.....jag vet inte varför han gör det för jag har inte uppmuntrat han på något sätt och han har inte gjort det förut.....nåja jag fortsätter att vara neutral och är trygg med att mitt hjärta är taget av någon annan...någon som kommer att ha det för evigt......

Syskonbarn och födelsedagsbekymmer

Vaknade halv sju i morse efetr att ha somnat alltför tidigt igår....jävla skit, men låg och lyssnade på poddar och somnade om alldeles för sent....upp fort som attan och in i duschen....fixade håret, på med lite mascara, borsta tänderna och sen redo för dagen.....in en snabbis på biblioteket innan det var dags att dra mot Linde.....då ser jag plötsligt nån i backspegeln....nån som får mitt hjärta att slå dubbla slag och benen blir som gelé....förbannade känslor som får mig att tappa kontrollen....men jag kör vidare mot Lindesberg och lillasyster som både fått ett barn till och flyttat.....såklart får hennes virrpanna till syster ringa och fråga hur jag skulle åka trots att hon skrivit en beskrivning på messenger....har inte jag världens sämsta lokalsinne så vet jag inte vem som har det. Mosters lilla charmtroll Elliot gör allt för att få uppmärksamhet trots att jag försökt ge han det innan jag visat intresse för lillasyster....men är man 17 månader och helt plötsligt blivit storebror så är det kanske inte helt lätt....en massa bus med gullungen och ändå så lyckas han på en sekund ta sig in på toan och ta bort både toasits och lock och dessutom kasta ner en bil i toan.....det är bara en sak som gör mig lite ledsen och det är att lilla Linneá troligtvis är döv...men det finns värre saker än så att oroa sig över...det finns inplantat att operera in och det ska göras när hon är ca tre månader gammal....hon kommer att få ett fint liv iaf med teckenspråk och andra hjälpmedel...känns som att det hade varit värre om hon varit blind
träffade äldsta dottern och hennes sambo på ica i Hyttan...handlar ofta där...en fin affär och så jobbar min fd svägerska där i sin brors affär och brorsdottern också som just nu är mammaledig. 
Var till ica och hämtade presenten till Tobbe....men inte hade jag räknat med att den skulle vara så tung....men med en kundvagn så fixade jag den till bilen....trodde inte att en Muurikka skulle vara så tung......
Ser fram emot lördagen smtidigt som jag inte vet hur jag ska göra.....köra själv och åka hem nån gång under natten eller sova kvar där och dricka vin......ja små bekymmer är också bekymmer.....

Höstfint

Igår slog den till igen,den där förlamande tröttheten....var till biblioteket och apoteket åt mamma....då såklart kommer han...han som får mig ur balans...som fick mig att glömma att låsa bilen så jag fick gå tillbaka....hur i helvete kan en människa få en att bli helt snurrig. Gjorde inte så mycket mer den dagen...
Idag var det handling åt mamma...smart som jag är så handlar jag lite då och då under veckan och förvarar här hemma så blir det inte så tungt på tisdagar och gör inte så jäkla ont....tvättade och la fram rena kläder till henne också....känns så jäkla dumt att behöva vara mamma åt sin mamma....det är inte det jag vill....jag vill ha en mamma som finns där för mig...men det kommer aldrig att hända...mina barn finns där för mig det vet jag men det är på ett annat plan...vi finns där för varandra...åkte upp till kyrkogården, till där vi bodde...där vi växte upp och sprang och lekte....där vi sov i lekstugan eller i rummet i boden.....där jag har fina minnnen av såna övernattningar med mina vänner...tog bort sommarens blommor och planterade ljung som hör hösten till....pratade med Anette en stund och med Roger, morbror,mormor och morfar....jag skulle ge vad som helst för att få ha dom en enda dag till i livet....så mycket jag vill säga till dom så mycket som aldrig blev sagt för att man tror att man har så mycket tid.....så jävla dum man är....
Blir lite fundersam över han som börjat skriva så konstiga saker efter så många år...försöker hålla det på en neutral nivå.....känns bara lite konstigt det han skriver, precis som att vi skulle vara mer nära än vad vi är....jag har inte haft någon som helst kontakt med han sen vi var 15 år.....sen vi var i det här huset...han som delar min hemlighet....inte sen vi slutade nian.....känns bara helt konstigt. Mitt hjärta är ju redan stulet och det kommer ingen någonsin att kunna ändra på...det känns tryggt där det är......

Ätstörningar och lchf

Var ner till mamma idag också då jag inte hade skrivit listan över det som ska handlas på tisdag och tvättat det som skulle tvättas......hade hämtat ut insulin till henne som jag skulle tagit med igår men som jag glömde....glömde det även idag så det var bara att åka hem och hämta det. Känns som att jag hela tiden måste fokusera på vad hon behöver, vad som ska köpas till henne,vilka mediciner som fattas och ska hämtas.....så jag glömmer mig själv...men det är kanske så livet är....minns inte att mamma fanns där för min mormor på samma sätt....men det var kanske annorlunda då, vad vet jag. Känner bara att det inte är ok med någonting just nu.....jag vill äta enligt lchf men när jag gör det så tar ätstörningsdjävulen över och jag äter inget alls....idag har jag ätit två korvar....bara det inget till.....så fort jag tänker mat så mår jag illa.....är så innihelvete medveten om hur sjukt det är men kan ändå inget göra åt det.....känner bara den där tillfredställesen över att låta bli att äta.Jag har ju förstått att lchf är det sämsta tänkbara för mig med ätstörningar, men ändå så kan jag inte låta bli det när jag bara känner mig fet och äcklig. Kanske inte kroppen orkar dessa berg och dalbanor men då får det bli så....önskar inte min värsta fiende detta helvete....önskar att jag var som alla andra och kunde äta på ett sunt och friskt sätt....något jag inte gjort sen tonåren. Önskar också att det jag känner, det som gör så ont, det jag inte kan stänga av hur jag än försöker....att det bara försvinner......

Sigrid

Var fyllechaffis åt Erik igår...trodde att det skulle bli mycket senare än vad det blev, men efter en jobbdag och planeringsmöte så tog det kraften ur även den mest envisa....glad var jag för då kom jag i säng i tid trött som jag var. Vaknade idag av att Lisa skrev och frågade om jag skulle följa med till mamma....jag hade ändå tänkt åka dit så det svarade jag att jag skulle....Anna Tovali och Älva, Erik Jenny och barnen skulle också dit och Anna skulle göra en tårta.....jag åkte ner till mamma och kom samtidigt med Anna och hon hade en tårta som det stod Sigrid på...jag bara tyckte att det var märkligt att hon skrev Sigrid på tårtan......ändå ramlade inte poletten ner....inte förrän vi kom upp till mamma och Anna sa grattis på Sigriddagen....då insåg jag att vi hade namnsdag idag....Mamma, jag,Tovali,Lovisa,Lina,Charlie och Alicia...och så bebisen i Lisas mage som även den ska heta Sigrid.....en härlig mysig dag med mina underbara ungar. Den där stora klumpen i magen, den som gjort så ont....den som kommer med jämna mellanrum för att min självkänsla är åt helvete den försvann igår.....precis som den gör alltid.....när ska jag sluta känna så...förmodligen aldrig....det behövs så lite för att jag ska må så dåligt...förbannade skitliv....jag pratade i kväll på messenger med en av mina vänner...en av de få som vet varför jag hamnar i destruktiva förhållanden, varför jag dras till män som jag vet kommer att såra mig....för att hon varit där själv och lyckats ta sig ur det....jag vet att jag måste vara vaksam, lyssna på min magkänsla.....men ändå tar alla känslor över och jag vet inte varken ut eller in.....jag vet bara att ingen har varit så fin....peppat mig så mycket....lyft mig när jag fallit...funnits där när jag behövt någon...men ändå så ger han mig så ont i magen....så många tvivel på det jag känner....önskar bara att jag hade mer självkänsla, mer självförtroende....men det kommer aldrig att hända....men kärleken kommer alltid att finnas där oavsett vad.....

Att gå sönder

Vi var till frissan idag....jag och lilla lyckopillret. Så stor hon blev helt plötsligt min älskade lilla unge...varför går tiden så fort, jag önskar jag kunde stanna tiden ett tag...mår inte alls bra även om jag försöker dölja det så gott det går....känns bara som ett kaos i huvudet och jag får ingen ordning på nånting....så många känslor som far i mig så ibland undrar jag om man kan gå helt sönder när det inte går att stänga av....längtar bort härifrån vill inte bli tagen förgiven längre av alla....kanske jag överreagerar men det känns som att jag aldrig får vara bara jag....att det hela tiden är nån annan som jag måste sätta först....är det storasystersyndromet eller är det allt ansvar jag fick ta redan som barn.....jag vet inte och det spelar ingen roll heller, men jag måste göra nåt åt situationen....jag orkar inte vara ledsen längre jag vill vara glad och lycklig.....jag har glömt hur det känns.....

ortopeden

Igår kom äntligen kallelsen till ortopeden....ska det äntligen bli ett slut på helvetet...jag törs inte hoppas för mycket för då blir det väl bakslag igen...men det känns helt underbart att det är ett steg framåt.Var bara så jäkla trött igår...sådär så ögonen inte gick att hålla öppna, men inte tusan somna jag tidigt för det. Det är som att kroppen och hjärnan inte alls är eniga om det här med sömn. Hade mobilen på väckning halv nio och det tog några sekunder innan jag fattade varför den lät...skulle ju med mamma på fotvård idag....känns som det är nåt varje dag snart som jag måste hjälpa henne med då inte personalen "får" göra en massa saker...hur i hela friden gör dom som inte har anhöriga? Fick besök av svägerskan idag och vi satt och pratade om allt och ingenting i några timmar....ett trevligt avbrott i tristessen....fryser snart ihjäl i den här lägenheten så det är bara att dra på sig flanellpyjamas, morgonrock och tofflor....fick för mig att göra en ansiktsmask också, så nu är jag en just en vacker syn...huvva bara det inte ringer på dörren för då får jag låtsas att jag sover eller nåt....
Fortfarande blir jag så förvirrad av beteendet på fb....ena stunden si och andra så...får försöka låta bli att tänka på det....även om det är svårt....
 

Låg

Ja vad säger man om valet....har inte orkat titta på tjafset på tv idag....är så jäkla trött på allt sånt. Vet inte riktigt vad det är men jag har varit så låg hela dagen.....borde inte vara det så jag förstår inte varför. Har mest legat på soffan och tittat på serier....och väntat på att det ska bli kväll så jag får sova....orkade inte ens gå in till grannarna när Tina kom och bjöd in mig....hoppas på en bättre dag i morgon, då är det veckans handling åt mamma och lite annat som ska göras hos henne, då går den dagen fort iaf. Det är nog det som gör mig låg och ledsen, det att jag är så begränsad och att jag inte ser nåt slut på den här väntan....8 månader av väntan. Tur att jag inte visste det från början för då hade jag aldrig orkat.....
Sov så lugnt och skönt i natt när jag visste att jag inte var ensam och så tankarna som var hos någon som gör mig glad, lugn och trygg......

valvaka

Sov hela natten....så skönt att inte vakna stup i ett. Lisa srev på messenger att dom skulle komma hit efter att dom varit i Storå och röstat. Blev en jäkla fart in i duschen....jag behöver sånt, när någon sätter fart på mig...annars tar allt evigheter. Vi gick igenom lite barbiesaker och annat som lisa fick ta med sig hem...så skönt att få bort en massa i gästrummet...det har stressat mig att det är så mycket grejer överallt...blir nog bra när det är klart och en massa skit kommit bort. Lisa och Rickard ville beställa pizza så det var bara att göra som dom sa.....fick iaf ner en kvarts pizza....mer än jag ätit på flera dagar iaf.....så bra när någon kommer så jag måste äta.....Lina och Lucas kom hit lite senare så vi fikade allihop....älskar att ha mina ungar här....åkte iväg och röstade när alla åkt hem....det var en kamp som jag gav mig tusan på att vinna....var bara valförättarna där när jag kom så jag tog snabbt mina valsedlar och stoppade ner i kuverten....ja såklart jag kryssade för han också innan....sen lämnade jag dom, såg att dom stoppades ner  och sen gick jag snabbt ut därifrån....hjärtat bultade så jag trodde det skulle hoppa ur bröstet....fy fan för denna ångest och rädsla för att vara bland folk....Erik skrev på messenger och sa att han ska jobba ett par timmar i natt så han sover här i gästrummet, så då kan vi se på valvakan tillsammans innan han ska till jobbet....en spännande natt blir det...får väl se hur länge jag orkar vara uppe, men jag tror att det kommer att röra om ordentligt.....

maktlös

Sova ett par timmar och vakna....sova ett par timmar och vakna...så ser mina jäkla nätter ut....har så ont i knäna så jag vet fan inte hur jag ska ligga....en stund på höger sida och en stund på vänster....en stund med benen tillsammans, en stund med ett ben uppdraget och ett ben rakt....fy fan vad trött jag är på att ha ont.
Åkte ner till mamma och fikade med henne, hade bestämt att jag inte skulle göra en massa måsten utan bara sitta med henne och prata.....det känns inte alls bra med hennes boende just nu....personal som inte kan vara neutrala utan lägger sina egna värderingar i sitt jobb....vilket man inte får göra....slarv med det mesta just nu ser det ut som....men som anhörig känner man sig maktlös....hade jag jobbat så hade jag kunnat skriva avikelser åtminstone men nu vet jag varken ut eller in....Skulle in på ica efter att jag varit hos henne men det stod en bil utanför och eftersom jag inte mår så bra just nu och känner mig fet och äcklig så ville jag inte gå in.....men såklart kom han ut precis när jag åkte en extra sväng runt parkeringen och sen klarade jag inte att gå in i affären ändå....måste bara klara att gå in i tingshuset i morgon och rösta.....gode gud ge mig styrka att fixa det....annars blir jag helt olycklig....
En positiv sak....jag gjorde iordning spenat med creme fraiche och åt det....måste till nåt som är enkelt och lätt att äta så funkar det bättre....det gjorde mig glad iaf.Har ju lite att se fram emot ....både den 22/9 och 3/11.....två fester som kan bli roliga.....
 

politik

Vaknade fem i morse....ibland blir det konstiga nätter med bara ett par timmar sömn....men skam den som ger sig....poddar är bra sömnmedel.Det värsta är att man blir så seg efter att ha somnat om, men efter en dusch så var jag redo för fortsatt rensning och städning...blir ju en del pauser då värken blir för intensiv, men det går fint ändå.....
är ju så skönt när det är klart och man kan sätta sig med ett glas vin och bara njuta av att det är rent hemma, då mår jag bra.
Är så jäkla trött på alla partiledardebatter och politik överhuvudtaget så det ska bli riktigt skönt när det här valet är över....men är rädd för att det blir mer kaos och tjafs efter det....huvva vad politik och religon kan ställa till det....det borde inte få finnas.I morgon ska jag åka ner till mamma, jag vet att hon väntar på mig och faktum är att har jag inte varit hos henne på några dagar så saknar jag henne....därför är min största rädsla att det tar slut....jag vet ju att det kan ske precis när som helst, men jag vill inte tänka på det...är bara så rädd för hur jag ska klara det.
Är inne i en period med galet mattänk igen...det är jag också medveten om men jag kan inte göra nåt åt det när illamåendet sköljer över mig så fort jag bara tänker tanken på att äta....två finn crisp, en mugg kaffe och red bull...så såg det ut ikväll och jag försökte verkligen att få bort tvångstankarna och laga riktig mat....men det funkade inte idag, jag öppnade en burk makrill och fick i mig lite av den iaf. Det finns dom som tror att man kan styra det här själv, men det går inte....det bara kommer och hur medveten jag är om att jag måste äta så kan jag inte....gör jag det så spyr jag bara upp det igen. Ätstörningar av alla sorter är inget man gör frivilligt.......och har jag levt med det sen tonåren så vet jag att jag får leva med det periodvis resten av livet.
 
 

dödstädning

Drömmer dom mest konstiga drömmar men det får jag stå ut med nu, hellre det än mardrömmarna iaf....vaknade vid halv tio och klev upp och drack en mugg kaffe och lyckades få i mig två finn crisp med ost...fortsatte fönsterputsningen men det är inte helt lätt med utsidan då fönsterna går utåt...men men det får vara som det är....det kan jag leva med. Rensar och städar och passar på att kasta en massa skit nu när det ändå står två stora container på gården....nu far det en massa leksaker som bara tar en jäkla massa plats och som ungarna ändå bara drar ut i hela rummet....nu börjar en ny tid....en tid då jag inte bara ska fokusera på barn och barnbarn....den tid jag skulle ha gett mig själv för länge sen.....men som jag aldrig gjorde. Nu ska jag var den som jag trodde var ego men som jag äntligen förstått att så är det inte....efter att ha varit mamma sen unga år och med hemmavarande barn i 36 år så visste jag inget annat....såklart jag kommer att finnas för dom jag älskar men fokus blir inte enbart på dom.....
Ska försöka komma i säng i tid i kväll....inte helt lätt för en nattuggla, men i morgon ska jag fortsätta rensa i mitt liv...dödstädning kallas det visst också....men skitsamma....jag städar för det liv som jag vill leva.....

Fönstertvätt

Vaknade före åtta idag....det är alldeles för tidigt för mig då är jag supertrött hela dagen eftersom jag inte somnar förrän vid ettiden.Låg därför kvar och lyssnade på poddar och lyckades slumra till en liten stund.
När jag tittar ut genom köksfönstret står det helt plötsligt två container på gården och emellan dom står min bil....trångt som satan att försöka trixa sig fram med bilen men med envishet och ilska så gick det till slut. Jävla klappträn som ställer dom här när det är Laxbrogården dom ska renovera....ska dom köra saker med skottkärra eller hur har dom tänkt sig....tror inte dom tänkt överhuvudtaget för det finns inte en enda människa som har två fungerande hjärnceller när det gäller dom här husen...åkte runt lite bara för att komma bort en stund och när jag kom hem igen fikade jag med mina vänner från Kosovo....deras lilla tjej har inte fått börja skolan än trots att det har gått ett par veckor....skolan är skyldiga att fixa assistent åt henne men det händer ingenting....att hon sen dessutom ska sättas i femte klass när hon gick i trean innan hon kom hit är ju helt sjukt....hur ska hon kunna hänga med när hon inte fått börja samtidigt med dom andra eleverna.....rimligtvis borde hon få gå i fyran, det är en smart duktig lillgammal tjej men eftersom hon inte orkar gå hela dagar i skolan så vore det väl logiskt att hon inte sätts i femman redan nu 
Var ner till Löa och lämnade kuvert till Lisa så hon kan skicka in om graviditetspeng då hon har ett fysiskt tungt jobb och fick låna hennes fönstertvättare...jäklar vilken bra maskin...fönstren blir rena och jag behöver inte anstränga mig....precis som det ska vara.
Mr Confused får som vanligt mig att bli just det....confused.....

Mardrömmar

Vad kan man säga om den här dagen....förbannade mardrömmar som gör att jag vaknar i panik....drömde att Tobbe var barn och tillsammans med en kompis simmade och dök dom i en sjö som var isbelagd till viss del. Tobias dök och simmade inte upp innan isen och jag kände paniken, hur skulle han ta sig upp när han var under isen...men på något sätt kom han upp och jag somnade igen för att drömma om att jag blev uppskuren i magen av en glasbit och ingen läkare hade tid att titta på det.....det var ett stort långt jack och blodet rann....undrar varför jag drömmer så mycket mardrömmar nu.....vaknade iaf av mobilen som jag hade på väckning....bara att hoppa ur sängen och göra sig klar för att åka ner till mamma. Valet var snabbt avklarat och mamma var nöjd med att ha röstat för första gången på flera år....en riktig SD anhängare är hon min fina mamma. Hon var så glad att det kommit en personal som stod för samma åsikter som hon då hon tycker att dom flesta är dumma i huvudet som inte förstår vad hon förstår som är 91 år....min galna mamma som alltid har sagt precis vad hon tycker och vi barn har många skämts för vad som kommit ur hennes mun....men nu är jag bara stolt över att hon säger och ser sanningen. Efter valet så åkte vi upp till henne och lagade mat till henne....både till lunch och middag..och sen drack vi kaffe ....så nöjd, mätt och glad mamma och då blir jag också glad.
 Var en sväng till Ludvika och handlade lite kläder till mosters prinsessa Linneá....och igår kom en till prinsessa till världen då John fick en liten kusin....nu är det bara Lisa och Rickards prinsessa vi väntar på.
Den där som stulit mitt hjärta han gör mig bara mer och mer förvirrad....önskar det fanns ett botemedel mot sådana som han......

Mig äger ingen

Känner hur stressen och pressen att vara alla till lags kommer över mig igen....varför kan jag inte bara få var mig själv, finnas där när jag vill...men det blir inte så det försvann med söstra mi....den som har eller haft en syster som man har stått så nära, som man haft så jäkla roligt tillsammans med...som vet allt om en.....den vet vad jag känner nu....så många roliga fester vi varit på, så många äventyr och helgalna saker vi gjort...även dom där hemmakvällarna med stickning av tröjor och andra saker....bara vara tillsammans.....när vi som vuxna fortfarande smygrökte för mamma men inte för pappa...hur korkade vi ändå var som snabbt släckte cigaretten och sköt askkoppen under soffan när mamma kom.....det måste ju ha varit som ett moln omkring oss, men mamma sa aldrig nåt i dom stunderna....hon var bara så anti mot att tjejer skulle röka, att brorsorna gjorde det var helt ok.
Allt sånt här kommer över mig då och då, att jag inte har någon att dela alla galna minnen med....jo såklart Solveig som jag också har en massa galna minnen med...men inte samma minnen.
När jag miste Anette var det inte bara en syster jag miste, det var min allra bästa vän.
I morgon ska jag ner till mamma och hjälpa henne att rösta, en klok mamma har jag som fattar att det måste till nåt radikalt för att rädda det här landet....en mamma som är precis som min morfar, min stora manliga förebild. den som lärde mig så mycket.....han som lärde mig att ingen äger nån annan , man är fri som människa och därför vägrade han betala skatt varje månad utan gjorde det en gång om året så det blev rätt summa varje år....min underbara morfar....syndikalisten och hela Herrhagens morfar som älskade alla barn och alla barn älskade honom....utan han hade jag inte varit den jag är idag.......
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0