marithape carpe diem

Vaknade halv elva och gick upp och gjorde nåt jag inte gjort på den dag jag minns....jag kokade kaffe. Tog med mig muggen och la mig och kollade på tv.....somnade såklart och drömde en så jäkla otäck dröm...att en fd kollega ringde och berättade att hon var sjuk i cancer.....så jäkla sjuk dröm....vaknade av telefonen och det var min lilla minsting som berättade att dom fått nycklarna till huset och att hon ville att jag skulle komma dit.

På med kläder och göra sig klar.....bädda sängen och vädra sovrummet....då ser jag han....han som tagit mitt hjärta....känner suget i magen och backar....varför vet jag inte då jag skulle vilja ropa till han hur fin han är och så mycket han lyft mig när allt bara rasat....han den finaste, den som jag alltid kommer att älska för den fina människa han är.....den som ingen annan någonsin kan mäta sig emot....han jag älskar för alltid.

Var en sväng till ludvika idag.....så skönt att kunna åka dit och gå på stan utan att vara rädd, men på nåt konstigt jäkla sätt så ser jag mig omkring hela tiden.....det går nog aldrig över....köpte födelsedagspresenter till min förstfödda....var tar åren vägen...tycker det var nyss hon kom till världen, min första stora kärlek......på söndag åker vi och firar henne, jag och alla hennes fina syskon.....