marithape carpe diem

Sov oavbrutet 12 timmar i natt...välbehövligt för när jag vaknade så mådde jag bättre än jag gjort på länge.Gjorde rent i kyl och frys idag så då passade jag på att åka ner till mamma och lägga frysvarorna i hennes frys...det är lika dåligt med vikarier där i sommar som i Storå...vissa kan knappt prata svenska och förstår inte...det är nog så besvärligt för oss som personal men hur det är för våra vårdtagare törs man knappt tänka på för då mår man för dåligt. Mamma har ju skinn på näsan så hon kan säga ifrån, men när hon inte ser så är det ändå inte lätt, jag ser hur många saker som helst varje gång jag är ner till henne som är åt helsike...hur har det blivit i det här landet...för bara några år sedan var det jätteviktigt att man var åtminstone vårdbiträde och kunde svenska för att få jobba i vården...uskor var ett måste för delegeringar på insulin, mediciner, katetersättningar, peg och mycket annat...nu är det som det bara är nån som kommer så skitsamma vad den kan...går det så går det....men man kan ju tycka att man ska förstå och prata svenska huvva för att bli gammal i det här landet...det ska jag se till att aldrig bli, är det så att jag börjar bli en belastning för mina barn eller andra så kommer jag att se till att det inte sker...jag har nog med piller för det eller så fixar jag det...jag har sett nog hur äldreomsorgen har förändrats sen jag började i vården -81 då hade man tid för dom äldre och var aldrig stressad...nu får man stressa dom i säng även om det skulle vara nåt dom vill se på tv för annars finns ingen som kan lägga dom inom rimlig tid...fy fan vad jag mått dåligt många gånger då nån fått två alternativ...lägga sig nu och missa det den vill se på tv eller vara vaken till midnatt....men jag ångrar ändå inte mitt yrkesval för jag älskar att ta hand om människor och få dom att må bra, även om förutsättningarna har blivit betydligt sämre under åren.

När jag gjorde rent i kyl och frys så kände jag hur värken sakta letade sig tillbaka så då vilade jag en stund och det hjälpte faktiskt...hoppas inflammationen har gett sig så jag slipper den där satans värken.

Lina har fått vattenskada i sin lägenhet så hon kommer inte att kunna bo där på minst 6 veckor så nu får jag hem mina hjärtan igen...det kommer att funka bra för det gjorde det när hon och Charlie bodde här under Charlies 2 första år. Kan man bara respektera varandra och hjälpas åt så löser sig det mesta...dessutom far jag ju snart och då har hon 4 veckor utan mamma :)

Nu känns det som en dusch skulle vara det optimala....mat tror jag att jag struntar i idag...är inte hungrig nån gång....jag vet att jag borde men när det tar emot så är det svårt...anorexian kommer inte att ta över igen...jag är för medveten om det...eller så är jag inte det men då kommer Lina att finnas här, hon vet oxå hur den är när den tar över...men idag klarar jag mig utan mat, gör inget en dag...kanske tar ett glas vin eller två till fotbollen...Tyskland- Italien...en spännande och förhoppningsvis bra match i kväll.