Man ska akta sig
för att bli sjuk eller ha ont nånstans, det är inte alls säkert att man får hjälp=(. Yngsta dottern har besvär med sin rygg och ska på röntgen på Torsdag, men i kväll blev det akut då hon hade så ont så hon grät. Naturligtvis ringde jag sjukvårdsupplysningen, det ska man ju göra numer och fick prata med en sjuksköterska. Jag förklarsde situationen och att jag inte hade några som helst värktabletter hemma. Svaret jag fick gör mig mörkrädd, måtte vi för sjutton gubbar hålla oss friska. Hon förklarade att det inte var akut och att vi absolut inte skulle få komma till nån läkare, hon upplyste dessutom att man inte bör sitta då det gör ont, javisst det hade vi redan klurat ut eftersom dottern inte kunde varken sitta, stå eller ligga...Hur f*n kan dom sätta så okompetenta människor att leka gud över andra människor? Hur i hela h******t kan hon sitta där i telefon och bedöma hur ont nån har, att man ska klara sig till nästa dag för att gå till vårdcentralen? Nu hade hon ju inte träffat mig förut.....jag är ju inte direkt känd för att ge mig i första taget när det gäller mina barn, en rektor på skolan sa en gång att mitt barn hade en tiger till mamma och det stämmer nog ganska bra.....så den här tigermamman bestämde sig ganska snart för att det fick vara nog med att tala med okompetenta sjuksköterskor och bad om telefonnummret till akuten och hör och häpna det fick jag, men med ett tillägg, du kan ju alltid prova men jag tror inte att ni får komma dit. Ringde akuten , fick prata med en ssk och vad var det som skulle vara ett problem? Kan ni vara här till kvart i åtta sa den underbara människan, klockan var strax över sju när jag ringde. Såklart vi kan sa jag, får väl köra utav attan då och hoppas på att Pekka har annat att göra utan att stå där efter vägkanten och stoppa en morsa på väg till akuten......Fyra mil kör man väl på under en halvtimme om det kniper....Väl vid akuten fick vi komma in till en helt underbar läkare ganska omgående, han undersökte dottern, skickade oss att ta urinprov och CRP, proverna var bra, så då fick vi med oss värktabletter att ta, precis det hon behövde och det enda vi hade frågat efter egentligen, fast det skulle vara så svårt enligt en sketen ssk på sjukvårdsupplysningen. Aldrig i h*****e att jag ringer dit igen, nu har jag ju numret till akuten....ni vet där änglarna finns...........
Kommentarer
Trackback