marithape carpe diem

Nu närmar det sig....och jag är så jäkla rädd så det känns som att jag ska kräkas....handlade åt mamma idag så att hon ska klara sig ett tag, tvättade och strök det jag tvättade i lördags. Lisa och Anna hjälper henne med att handla, tvätta och stryka kan väl jag göra sen också,detär ju inte tungt....allt är nästan klart här hemma, har städat och bäddat rent i alla sängar, tvättat allt så det är bara strykning kvar i morgon. Måste ta mig ur sängen i tid i morgon så jag kan somna i morgon kväll.....eller det kan jag nog inte i vilket fall så egentligen kvittar det hur länge jag sover. Ska dubbelduscha i morgon när jag vaknar och sen en gång till i morgon kväll....tredje gången blir på torsdag morgon på lasarettet....jag ska ju vara där kl 7 och Lisa kör mig dit.....jag tar bilen till Löa och sen åker vi till Lindesberg.....Anna kommer och hämtar mig på fredag....tur jag har snälla barn.

Grannflickan kom ner i kväll och lämnade nån syrisk dessert....söt var den....men god. Hon kom som sänd från himlen, precis när jag behövde det...är så jävla trött på att vara rädd och ledsen hela tiden, önskar att jag hade nån här som jag kunde prata med....det skulle nog kännas lättare då....men såklart det är mitt eget fel....det är ju bara jag som kan förändra situationen....men då är jag så jäkla rädd att vara till besvär....att lasta mina bekymmer på andra....jag är ju van att klara mig själv....skulle vilja skriva till han och få hans kloka svar....det brukar kännas bättre då....han som har förmågan att få mig glad när jag är ledsen....men inte ens det kan jag förmå mig.....så rädd att vara för mycket.....