marithape carpe diem

Hatar dessa helger när jag sitter som en jäkla fånge i lägenheten....visst jag går ut en stund men det blir så korta stunder....var in till mina grannar en stund i kväll, det skingrar tankarna men det gör ont att dom ska flytta snart. Så är det ju när dom får uppehållstillstånd och ska klara sig själva. Till Uppsala ska dom flytta och det är ju bra för för Albesa som har ytterligare några operationer framför sig och lättare för Alban att få ett jobb, han vill ju inget hellre än att jobba och försörja sin familj själv. Men jag kommer att sakna dom. I morgon ska Alban skjutsa ner mig till mamma så jag får tvätta åt henne.....jag orkar inte höra hennes tjat längre....kanske det är därför jag har så svårt att be andra om hjälp, för att jag vet hur det känns när nån tjatar om allt hela tiden....jag försöker iaf att klara mig själv så mycket det går och alltid hittar man på nåt sätt att få det att fungera....idag kollade jag om jag kan böja benet nog för att komma in i min bil och det gick hur bra som helst så då kan Alban få skjutsa på mig för det vet jag att gör så gärna.

Men snart kan jag köra själv och gå längre sträckor med kryckorna och då kommer allt att kännas mycket lättare.....bara det där med fb som jag får ångest av....som känns så jävla svårt....men jag har ju valet att låta bli fb och så har det blivit mer och mer....