marithape carpe diem

Somnade på soffan i natt...trött som jag vet inte vad efter att ha stoppat i mig två sömntabletter och sen tvingat mig själv att vara vaken trots att det snurrade i skallen..men vad gör man inte för för en stund med den underbaraste....såg att det hade snöat och var vitt på marken....vaknade när det var ljust ute och drog till sängen och somnade om på en gång....sov alldeles för länge idag, men det kanske var vad jag behövde...en dusch och sen ner till mamma...tvättade och strök...rensade ur kyl och frys...jag kan fan inte vara stilla, måste ha något att göra hela tiden.

Vill inte vara hemma heller för då kommer det bara dumma tankar...tvivel, ångest, rädsla att förlora någon....det gör så jäkla ont och så ska man gå omkring och låtsas att allt är ok...det är fan inte ok nånstans....

Var till ica i kväll och när jag parkerade bilen så kom någon som gav mig ett hugg i magen...blir både glad och ledsen samtidigt...träffade en bekant därinne som kom och kramade mig och frågade hur det var...ja vad säger man...jag kan inte stå och ljuga och säga att allt är ok när det inte är det och samtidigt kämpa med gråten som sitter som en ond böld i bröstet...det är bara att svälja och försöka komma därifrån så fort som möjligt och låta tårarna strömma i bilen....

Planerar för mammas födelsedag den 28:e....den vi skulle planera tillsammans....kommer att bli trångt hemma hos mamma men det är vi van vid....det är tack vare min stora härliga familj som jag orkar ta ett steg i taget, att orka leva vidare fast det känns som jag inte vill det ibland....leva vidare för dom jag älskar....dom som jag räknar in i min familj.....

Ska snart ta två sömntabletter och lämna den här dagen bakom mig och försöka göra det bästa av morgondagen.....