marithape carpe diem

Vet inte riktigt vad som händer med mig just nu...fick sån ångest i natt på jobbet...jag ville bara bort därifrån...jag som älskar mitt jobb kände ingen arbetsglädje alls...har det blivit för mycket med allt? Ser ingen lösning just nu så det är väl bara att kämpa på. Hur mycket ska man tåla som vårdpersonal också...en vårdtagare som får en att må så jäkla dåligt...känner att gränsen är snart nådd med h*n...visst jag kan förstå att man vill bestämma över sitt eget liv, men när det kommer till ren misär och en fråga om arbetsmiljö så vetitusan...annars var natten lugn, bara ett par larm om toabesök. Vi fick äntligen till att göra semesterlistan i natt, den skulle ha varit gjord för flera veckor sen, men tydligen så är det bara jag och I som tar tag i saker på det här jobbet. Känner att jag inte orkar ta det här med semestervikarier i år, har fan nog med det som är ...men som vanligt så blir det väl så iaf.

Sov till klockan var fyra idag och är lika trött ändå och i natt gäller det att vara skärpt då jag får ha hela ansvaret...ska bli skönt när hon slutar...låter kanske elakt.

Ska ta mig in i duschen och hoppas på att livet känns lite mer hanterbart efter det...sen är det bara att dra iväg och hoppas på att natten går fort.