marithape carpe diem

Vaknade fyra i morse och det tog ett par timmar innan jag kunde somna om...hade klockan på väckning nio då jag lovat grannen att hjälpa henne med besiktningen av bilen....såååå jäkla trött när det var dags att kliva upp, men det var bara att ta sig till duschen så kvicknade jag till ganska snart. Lite krångligt det där med drive in besiktning....vi fick vänta två timmar så vi tog en sväng på dollar store....efter besiktningen tog vi en snabb tur på rusta och sen ville M in på konsum i Grängesberg...men jag såg att hon inte riktigt orkade och att hon får ont när hon står upprätt...när vi åkte till Ludvika fick hon telefon frå usö och en tid för specialröntgen på tisdag...så skönt att det går såpass fort iaf...jävla skitcancer...får väl hoppas att det inte är några metastaser som ligger och trycker på...Vi var inte hemma förrän kvart i tre och då var det bara en timme till att hämta Charlie och dra till Storå och hennes dans....träffade en fd kollega och pratade en stund, det var trevligt...

Det känns som att jag är den veligaste människan i världen...och det är jag kanske....ska jag ta en semesterdag på marken eller ska jag jobba alla tre nätterna....brukar ju gå ut en gång om året och då med sonen...men i år känns det inte så viktigt...javisst jag kan gå ut och ha trevligt med sonen men mina tankar kommer att vara nån annanstans iaf....ingenting hade ju varit annorlunda  men ändå känns det som att jag inte vill....det är så jag är...när jag är kär ...förälskad eller vad det nu är jag är så finns bara den personen för mig....det är väl om jag skulle ta en semesterdag på lördagen, men då är det för att jag ska ta ut mamma en stund...hon vill ju oxå komma ut fast hon säger att det gör detsamma....fan vad allt är svårt...och en längtan till Frostviken har jag som aldrig förr....till min bästa vän Sussi som är precis som jag....till fina Haldis, hennes härliga dotter Lillemor och hennes granne Karen...till Jeanine...alla fina på Forsgården och Levinsgården....Felicia, Josephine, Elin, Maud-Britt, Gertrud, Ray, Rolf; Joachim, Niclas, Anette, Maria och många fler.....där finner jag lugnet och mår bra....så kommer jag hem och allt börjar om igen....klumpen i magen, tårar som kommer hela tiden...rädslan för att gå ut när det är mörkt, rädslan att gå ner i tvättstugan...i Frostviken bor jag i en stuga i skogen med bara rävar, harar och björnar intill och mår så gott och har ett lugn inom mig som inte finns här....det enda som saknas är han...den finaste....