dumma tankar och ullared

Jag försöker att tänka bort alla dumma tankar för jag vet ju att dom suger energi...men det går inte....blir några tafatta försök att städa och plocka undan....kaos i huvudet är ju kaos här hemma...kläder ligger där jag tagit av dom...i sovrummet, vardagsrummet, hallen,köket och datarummet.....som den värsta jäkla tonåring...usch vad jag skulle få skämmas om det kom nån oanmäld....
Såg mitt lilla lyckopiller gå förbi här utanför idag och då kom tårarna igen....jag går sönder om och om igen....hur länge orkar man...eller gör man det....visst jag har fler underbara barnbarn som jag älskar men det förtar inte saknaden av dom andra....och lilla lyckopillret står mig extra nära kanske för att vi fått ett nära band eftersom hon bodde sina två första år hos mig....kanske jag är för sårbar, men jag kan ju inte ändra på mig....och dom där knivhuggen i ryggen har jag svårt att kontrollera...
Yngste sonen och Emma är i Ullared i helgen och han skickade en bild på messenger på en proppfull kundvagn med saker till Lovisa och hennes rum....trots att två av hans syskon ifrågasatte om han hade ett boende för ett barn.....precis som att saker skulle vara det viktigaste .....han är en underbar pappa och vill ge all den kärlek till henne som han inte fick av sin egen pappa...kanske att mina båda söner har blivit så bra pappor till sina barn just därför att dom själva inte haft en närvarande pappa.....men det finns så mycket kärlek i mina fina pojkar och jag har pussat och kramat dom så dom kunde ha tröttnat, men jag har alltid velat visa hur mycket jag älskar mina barn och det har jag oxå talat om för dom tusentals gånger.....kärlek kan ingen få för mycket av och jag vill alltid visa dom jag älskar hur mycket dom betyder för mig...sen må det vara barn,barnbarn,andra nära eller vänner....dom som förtjänar det kommer jag alltid att tala om för hur mycket jag älskar dom.
Jag förstår bara inte hur jag ska få motivation att komma ur den här depressionen....kanske det blir bättre nästa helg då jag far härifrån....far till så mycket kärlek....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0