den finaste...en fin vän

Jag är nog världsbäst på att krångla till det för mig....det bästa hade varit om jag varit ensam hemma i går kväll...inte varit så naiv och godtrogen. Jag har aldrig varit och kommer aldrig att bli någons kk...vän kan jag vara men det stannar där...det hjälper inte ens att försöka få mig full så jag inte vet vad jag gör...men i det fallet vet jag precis vad jag gör, så full blir jag aldrig. Sex utan känslor finns inte på kartan och då menar jag kärlek på riktigt...inte vänskapskärlek....
För att få X att fatta så skickar jag ett meddelande till den finaste....det gick tydligen in då så då hade jag ett problem mindre...men skaffade mig ett annat...när jag vaknade i morse så det första jag blev att tänka på var det där jag skrev på messenger....jag drog täcket över huvudet och ville bara dö....vågade inte titta i telefonen men gjorde det till slut för nånstans hade jag en lite förhoppning om att  kunna radera ....men det enda jag såg var att han läst det och telefon fick sig en åktur över sängen och jag drog täcket ännu längre över huvudet och funderade på hur jag skulle kunna försvinna....kände att nu kommer jag inte att kunna gå ur sängen på hela dagen....det tog bara några minuter sen plingade det till i telefonen....först tänkte jag skita i det men sen kände jag att det skulle bara förvärra allting så jag kravlade mig över till andra sängen och letade på telefonen.Jag var ju tvungen att läsa det jag skrev för att förstå vad han svarade. Stackarn han måste ju tro att jag är helknäpp...jag älskar han det gör jag...det är ingen hemlighet, men kanske inte på det plan som många tror....han är en underbar och fin vän...det är det jag älskar han för och värdesätter..att det sen kan låta som en annan slags kärlek kan jag förstå...men att jag kan säga hur mycket han betyder för mig och hur stark min kärlek är beror kanske mycket på att han är ofarlig för mig....jag behöver inte vara rädd att han ska ställa några krav och min kärlek kan vara villkorslös....ingen har någonsin varit så fin och så snäll mot mig som han....därför fortsätter jag att älska han lika villkorslöst....som den finaste...den finaste vän man kan ha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0