marithape carpe diem

Sov väldigt oroligt i natt och drömde så konstigt...drömde om den finaste igen...och så var det så där konstigt att han var nära men ändå inte och det var så snurrigt...kanske speglar det mitt snurriga liv just nu.

Vaknade av att en liten man snurrade runt i sängen som en propeller och tyckte att vi skulle gå upp och äta frukost så då var det bara att göra så...efter frukosten spelade vi lite spel och sen klädde vi på oss och gick till lekparken...men fy tusan vad det blåste kallt. Det blev inte så lång stund ute men alla var lika röda om kinderna och stelfrusna så då fixade vi lite varm choklad och varma mackor.

Fick eld i kaminen till slut med hjälp av lite rödsprit...kändes inte som det säkraste sättet men det var det nödvändigaste sättet när det inte funkade...Köttbullar och makaroner hade barnen beställt idag till middag så det blev det. Nu sitter tjejerna på undervåningen och tittar på film och Benji i sovrummet och tittar på en annan film...jag håller mig i köket med datorn för nu kommer dom där tårarna igen...jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag har den där klumpen i magen eller det vet jag nog, men det är så många orsaker till det.

Kanske det känns lite extra idag när jag inte kan åka till kyrkogården och tända ljus för Roger,pappa morfar och mormor...jag försöker intala mig att det funkar med att tända ett ljus på köksbordet oxå och tänka på dom...

Tänk om man kunde byta bort en enda dag av sitt liv mot att få träffa dom igen...att få säga hur mycket man älskar dom ....hoppas dom vet det i sin himmel...och därför vill jag hela tiden tala om för dom jag älskar hur mycket jag älskar dom så jag aldrig behöver fundera på om dom förstår det....men det är inte alltid så enkelt.

I morgon ska jag åka hem igen och det är inget jag längtar till...