naiv och blåögd

Ibland är jag fortfarande så naiv och blåögd så jag blir rädd för mig själv...Lina kom och skulle hämta Charlie och strax efter hon kommit så knackar det på dörren...vi trodde att det var nån annanstans för det lät så tyst, men när jag öppnar dörren står det en ung kille utanför, en från nån av migverkets lägenheter. Han har kläder i famnen och frågar om jag kan hjälpa han att få igång tvättmaskinen nere i källaren...eftersom Lina var här och han var bara en ung pojke på ca 25 år så tänkte jag att det må väl vara ofarligt att göra det. När vi kommer ner i tvättstugan så säger jag åt han att lägga i tvätten, som visar sig vara två tröjor, men han har inget tvättmedel med sig...jag säger att du måste ha tvättmedel oxå och då springer han upp och hämtar ett stort tvättmedelspaket med lite i botten...jag tar i tvättmedlet och ska sätta igång maskinen när han börjar ta på mig, på axlarna och ryggen...så frågar han: vart kommer du ifrån...jag bara tittar på han, vad menar du...vilket land kommer du ifrån...från Sverige svara jag...det trodde jag var uppenbart...du är så fin säger han då...sen tar han i mitt hår...du är jättefin säger han och drar mig intill sig i en kram...då känner jag paniken och sliter mig därifrån och springer ut ur tvättstugan och uppför trapporna...och hör han ropa efter mig: vi ses....så fort har jag nog aldrig kommit upp från källaren nån gång och jag kände hur hjärtat bultade...jag kunde inte säga nåt till lina när jag kom in, men när vi åkte till ica berättade jag för henne....jag kunde väl aldrig drömma om att en så ung kille skulle bete sig så...nu känns det som att jag måste bli ännu mer försiktig...jag anklagade mig själv för att ha en klänning som visade både för mycket ben och bröst....men samtidigt kan jag tycka att jag ska väl kunna klä mig som jag vill eller gå naken om så är utan att behöva vara rädd...men nu kommer jag att ha kläder som döljer och inte lita på nån och aldrig mer gå ner i källaren själv.
charlie och jag åkte ner till mormor Sigrid på eftermiddagen, jag har inte varit där sen i måndags och jag vet att hon väntar varje dag...nu har jag iaf bäddat rent, tagit fram sommartäcket, vädrat vintertäcket, kollat över hennes kläder och hängt fram sommarkläderna...tvättat och hängt det, kollat över mediciner och plockat fram till ssk det hon behöver...så säger hon: hur ska det bli i sommar när du åker till Norrland i 4 veckor...Anette kan inte tvätta och se till mig som du...så kom mitt dåliga samvete fram igen...alltid är det så...hon spelar på mina känslor och får mig att må dåligt över att jag gör vad jag vill en gång om året...att bli mamma åt sin mamma är inget jag vill att mina barn ska behöva uppleva och jag kommer aldrig att ha dom kraven på dom så att dom får dåligt samvete...den dagen jag känner att jag inte är med i huvudet eller att kroppen inte orkar så kommer jag att fixa det själv...det är inte egoistiskt och heller inte elakt mot mina älskade ungar...det är det bästa för oss alla. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0