marithape carpe diem

Usch vilken mardröm jag hade i natt...vaknade av att jag satt upp i sängen och hjärtat bultade...men somnade om iaf och sen var det lugnt. Vaknade av att mobilen ringde, men jag tröck bort det och orkade inte heller kolla vem det var som ringde...kändes som det kvittade, jag hade ändå ingen lust att prata med nån så tidigt..

Lisa och John kom hit och Lisa hade med sig sin andra mobil som jag ska låna så länge när min behagade att lägga av med en massa funktioner, ja alla utom att ringa :P men eftersom fröken nollkoll inte kom ihåg lösen till hotmailen så kunde vi inte göra klar den så jag får vara utan till på fredag då vi ska ha en spelkväll innan jag åker.....Erik är ju lite mer teknisk än vad vi andra är så han får väl hjälpa mig med det.

Idag har jag inte haft ont i ryggen på hela dan..törs nästan inte säga det efter att ha haft ont två veckor...men kanske det var paraflexen som hjälpte...den är ju muskelavslappnande och jag är ju spänd som en fiolsträng i axlarna....ska prova lite avslappning oxå och spikmatta...det vore ju bra om jag slapp ta värktabletter.

Maria ringde från Gäddede idag och talade om var hon lägger nyckeln till stugan och då blev det helt plötsligt så verkligt...det är dags att åka igen...ett helt år har gått..vart tog det vägen? 

Bevisade för mig själv och alla andra hur jävla feg jag är i kväll...kollade så han inte var hemma och var dit..så jävla knäsvag och rädd var jag att han skulle komma hem innan jag hann därifrån så det kändes som jag skulle kräkas....men så är det....självkänslan och självförtroendet som han slog bort för så många år sen kommer aldrig mer tillbaka, bara att inse att så är det...men tron på fina män har jag iaf fått...tack vare den finaste <3